Många afghanska kvinnor i offentligheten blir mördade av talibaner eller av den egna familjen. Foto: Laura Rauch/Scanpix

Bakslag för Afghanistans kvinnor

För fem år sedan fanns en optimism hos de afghanska kvinnorna om en framtid där även de skulle få rätt till det offentliga livet. Men nu går utvecklingen i landet bakåt.

Det högsta priset får kvinnorna och barnen betala, säger Sveriges förre ambassadör i Afghanistan, Ann Wilkens, och ger exempel på det höga pris som de kvinnor som valt att arbeta offentligt fått betala

– Det finns kvinnor som tagit steget att vara ute i offentligheten och som sedan har blivit mördade, och då har de blivit mördade av olika förövare. Dels så finns talibanerna som kanske står för huvuddelen av de här morden, men sedan är det också fråga om riksherrar och inte minst deras egna familjer.

Då, vid det historiska valet 2005, valdes inte mindre än 68 kvinnor in i underhuset. Optimismen var stor speciellt som en lag garanterade kvinnorna minst en fjärdedel av platserna i underhuset.

Men ganska snart möttes de kvinnliga parlamentsledamöterna av hårt motstånd från sina manliga kollegor. En hetsig debatt om demokrati och jämlikhet i underhuset urartade.

Debatten slutade med att de kvinnliga ledamöterna marscherade ut från parlamentet innan omröstningen, efter att flera av männen argumenterat att det inte fanns något stöd i Koranen för vare sig jämlikhet, eller kvinnors rätt att sitta i parlamentet.

Många kvinnor har alltså fått betala med sitt liv för att de vågat ta ett jobb eller ett politiskt uppdrag. De som mördat kvinnorna, vare sig det är krigsherrar, talibaner eller den egna familjen, grips mycket sällan.

Men Kamela Sair som arbetar för Svenska Afghanistankommittén i Kabul tycker ändå att det går åt rätt håll i hennes hemland.

– Det görs framsteg, även om det går mycket långsamt, säger Kamela Sair och pekar på att upp emot 40 procent av flickorna på landsbygden, nu enligt regeringens statistik, får gå i skola.

Ann Wilkens har inte samma positiva syn. Hon tycker till exempel att de internationella insatserna i Afghanistan är för kortsiktiga och inte på något sätt drar åt samma håll. Den militära operationen har inte bidragit till en ökad säkerhet för befolkningen, säger hon.

– Man ska nog ompröva sin strategi, och även fördelningen av hur mycket man lägger på militärt och civilt.

Och det gör man inte nu?

– Nej, det tycker jag inte att man kan säga att det gjort hittills.

Margita Boström
margita.bostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".