Manuel Zelaya. Foto: Esteban Félix/Scanpix

Zelaya hamnar utanför ny regering

Det avtal som tidigare i veckan medlades fram mellan Honduras avsatte president Manuel Zelaya och Roberto Micheletti, mannen som nu leder landet, kastas i papperskorgen.

Avtalet gick ut på att rivalerna skulle leda en samlingsregering fram till valet den 27 november, men nu verkar det osäkert om det blir något val.

Efter USA:s aktiva ingripande undertecknade representanterna för den avsatte presidenten Manuel Zelaya och kuppresidenten Roberto Micheletti förra veckan en överenskommelse som möttes av applåder och jubel.

Fyra månader av protester och internationella påtryckningar hade äntligen gett resultat. Demokratin skulle återupprättas i Honduras.

Symbolen för det skulle vara den nationella enhetsregering som ska tillträda på fredagen.

Den allmänna föreställningen var då att en sådan regering skulle ledas av Manuel Zelaya, som dessförinnan skulle ha återinsatts på sin post efter beslut från den honduranska kongressen, precis som han själv krävt.

Så blev det inte. Den nya regeringen leds istället av kuppresidenten Micheletti och dess medlemmar har utsetts av honom.

Förutom några nya namn har alltså ingenting egentligen förändrats.

Zelaya själv har sagt att överenskommelsen därmed inte är annat än döda ord. Han har uppmanat sina anhängare att bojkotta valen den 29 november.

De latinamerikanska och europeiska regeringar som har uttalat sig hittills har samma uppfattning. Också USA har sagt att man anser att Zelaya ska återinsättas, eftersom det var själva andemeningen i överenskommelsen.

Samtidigt har USA sagt att man inte bara kommer att erkänna, utan också stödja valen den 29 november, eftersom man anser att kuppregeringen ändå formellt uppfyllt överenskommelsen.

Den springande punkten är att den enda tidsbestämning som överenskommelsen innehåller är när den nationella enhetsregeringen ska utses.

Däremot sägs ingenting om när kongressen ska besluta om Zelayas återinsättning.

Den oklarheten har Micheletti skadeglatt kunnat utnyttja, och kan knappast ha undgått USA:s erfarna förhandlare.

Många menar att det i själva verket visar att USA:s syfte hela tiden varit att finna ett sätt att kunna stödja valen, utan att Zelaya först återinsatts. 

Därmed har också Obamas trovärdighet i latinamerikanernas ögon fått sig en ordentlig törn. Smekmånaden mellan USA och Latinamerika riskerar att avbrytas innan den ens hunnit börja.

Lars Palmgren
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".