Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Anhöriginvandring

Försörjningskravet gäller inte alla

Publicerat onsdag 11 november 2009 kl 15.59
Tobias Billström

Regeringen har enats om ett förslag om nya regler vid anhöriginvandring. Vissa invandrare, om de vill ta hit sin fru eller man, måste först ha ordnat både jobb och bostad. Men regeringens krav ska inte gälla de som har barn.

– Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnaden. Dessutom ska det finnas en lämplig bostad för familjen, säger migrationsminister Tobias Billström.

Regeringen har enats om att den som kommer till Sverige och vill ta hit sina anhöriga först måste ordna jobb och bostad innan familjen får komma efter.

Men regeringen gör flera undantag. Bland annat flyktingar enligt Genèvekonventionen och ensamkommande barn omfattas inte av försörjningskravet. Man gör också undantag för barnfamiljerna. Exempelvis ställs inga försörjningskrav på en pappa som kommer till Sverige och vill återförenas med sina barn och mamman till barnen.

Framför allt Kristdemokraterna, men också Folkpartiet har haft mycket svårt att acceptera ett försörjningskrav som innebär att barn skiljs från sina föräldrar. Regeringen har haft svårt att enas i den här frågan, men här har framför allt moderaterna fått ge vika för Kristdemokraterna.

Lars Gustafsson, Kristdemokraterna talesperson i migrationsfrågor är nöjd med regeringens kompromissförslag.

– Jag är mycket lycklig för utfallet där barnfamiljer undantags. Det har varit vår linje hela tiden.

Enligt regeringens egna beräkningar skulle försörjningskravet ha omfattat omkring 10 procent av de som förra året kom som anhöriga. Många organisationer och flera myndigheter har varit kritiska till ett försörjningskrav. Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren är ändå nöjd i dag.

– Det är positivt. Det betyder att 90 procent kommer att vara undantagna. Då kan vi fundera på varför man dömer det så viktigt att särskilja den här gruppen som ändå har bedömt vara i behov av skydd och inte kan återvända. Varför de ska ha särskilda regler. Det är vi naturligtvis fortfarande mot.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".