Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Bevisläget är svårt när det gäller att stoppa personer som rekryterar ungdomar till grupper som al-Shabab. Foto: Scanpix.

Svårt att stoppa islamistrekrytering

En ungdomsledare i Stockholm har rekryterat flera personer till strider i Somalia för den islamistiska rebell-gruppen al-Shabab. Ungdomarna värvades från den fritidsgård i Rinkeby där han var verksam. Enligt polis och åklagare är en rekrytering som denna svår att komma åt.

Ungdomsledaren, som är i 30-årsåldern, visade bland annat Youtube-klipp knutna till al-Shabab för flera ungdomar. Det framgår av berättelser från ett tiotal personer i Rinkeby i Stockholm, som Ekot varit i kontakt med.

Mannen som jobbade på Kreativitetshuset, en ideell fritidsgård startad av moskén i centrum, pekas alltså ut som ledande i rekryteringen.

Ekot har gjort upprepade försök att få tag i den före detta fritidsledaren som försvann för ett år sedan. Enligt källor är han i dag i Somalia och har nu en högt uppsatt position inom al-Shabab.

Abu Jabar, ordförande i moskén vid Rinkeby torg, vägrar att svara på några frågor kring ungdomsledaren.

– Jag säger till dig att jag kan inte hjälpa dig. Tack.

Det har länge varit känt att al-Shabab försöker rekrytera ungdomar med somalisk bakgrund på flera håll i Sverige. Antalet män under trettio som rest i väg och dött i strider i Somalia är enligt säkerhetspolisen nu uppe i en handfull.

Den lokala närpolischefen känner inte till några anmälningar kring en sådan här rekryteringsverksamhet och vid Säpo vill man inte kommentera om mannen förekommer i någon förundersökning.

Enligt Säpo är det ett svårt bevisläge både för att stoppa rekryterare och för att hindra anhängare från att åka till Somalia från Sverige.

Vid internationella åklagarkammaren i Stockholm har man flera gånger arbetat med misstänkta terroristbrott berättar vice chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström.

– Man har ju då den här församlingen och de människor som har hört det här. Har man ingen annan bevisning än de egna uppgifterna från ömse part så blir det ju alltid svåra bevislägen. Vad har man menat med det man har sagt, hur har det tolkats och vad har avsikten de facto varit? Så det är ju en svårighet kring bevisningen vid den här typen av brott, säger Agneta Hilding Qvarnström.

Enligt Agneta Hilding Kvarnström, som tagit del av Ekots uppgifter, skulle det kunna röra sig om ett uppviglingsbrott. Och den lagstiftningen håller just nu på att ombearbetas utifrån ett EU-beslut förra året, delvis för att lättare kunna stoppa rekryterare till terroristverksamhet.

I dag är det oklart om uppviglingen måste gälla för brott i Sverige eller även kan gälla för brott utomlands.

– Det är väl någonting som den här nya lagstiftningen skulle kunna ta sikte på att klargöra, säger vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Stockholm, Agneta Hilding Qvarnström.

Marcus Eriksson, Karin Wirenhed och Kajsa Norell
marcus.ericsson@sr.se karin.wirenhed@sr.se kajsa.norell@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".