Ökande statsskuld kan hindra tillväxt

I spåren av den globala finanskrisen växer statsskulden kraftigt i flera länder. Ländernas ekonomiska handlingsfrihet kan därmed bli så starkt beskuren att statsskulden blir ett hinder för en hållbar tillväxt.

Det är revisionsjätten Price Waterhouse Coopers som kommer med den här varningen. På sikt går inte att både äta kakan och ha den kvar, säger Jan Sturesson på Price Waterhouse Coopers.

– Nej, det kan man inte. Detta är kanske ett av de största problemen, en av de största frågorna att diskutera framgent. Jag tror att citatet ”den som är satt i skuld är inte fri” aldrig har varit mer relevant än vad det är just nu, säger Jan Sturesson.

– Detta är mycket problematiskt. Och när vi ser enskilda, större länder inom G20-gruppen, som kanske, enligt prognoserna, inom de närmaste fem till tio åren har uppåt 200 procent, då börjar det bli allvar.

Vad händer då?

– Då händer det att utrymmet för framtida handlingsalternativ blir starkt begränsat, säger Jan Sturesson.

EU:s krav att statsskulden inte ska vara högre än 60 procent av BNP framstår en mild västanfläkt mot de vindar som blåser in över till exempel Japan och Italien, där statsskulden redan är en bra bit större än hela BNP.

I flera andra länder växer problemen nu i snabb takt. Det gäller inte minst i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Prognosen från Price Waterhouse Coopers är alltså att om inget görs kan skuldnivån vara på väg att bli dubbelt så stor som hela landets bruttonationalprodukt. Ett ohållbart läge som måste undvikas, eftersom kostnaden för att betala räntorna i så fall kan bli så stor att den trasar sönder ländernas välfärdsystem.

Ett sätt är att så fort som möjligt banta statsskulden med hjälp av höjda skatter och sänkta utgifter, något som i så fall omgående skulle hålla tillbaka tillväxten.

Ett annat sätt är att fortsätta stimulera ekonomin, med risk för ännu högre statsskuld. En väg som till exempel Tyskland nyligen har valt, och som därmed chansar på att tillväxten med en fördröjning ska bli så hög att den ger mer i skatt tillbaka till staten, än vad som tidigare gått förlorat, och att den vägen banta skulden.


Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".