Klimatmötet i Köpenhamn

"Fel att Reinfeldt tonar ner förväntningar"

Svenska klimatexperter tycker att det är hög tid för statsminister Fredrik Reinfeldt att presentera en plan B för det stora klimatmötet i Köpenhamn om drygt tre veckor. Enligt Världsnaturfondens svenska generalsekreterare går det fortfarande att nå viktiga resultat för miljön.

Världsnaturfondens svenska generalsekreterare Lasse Gustavsson är besviken över att Fredrik Reinfeldt själv skruvar ner förväntningarna, nu när han är ordförande för hela den Europeiska Unionen.

– Man får känslan av att han börjar bli rädd för att misslyckas. Enligt vår bedömning är det i dagsläget inte dags att spela ner förväntningarna, utan att fortfarande hålla ambitionsnivån hög, säger Lasse Gustavsson.

Allt tyder på att världens länder kommer att misslyckas med att komma överens om ett detaljerat klimatavtal i Köpenhamn i december. USA:s president Barack Obama kan inte skriva under ett avtal innan senaten har gett sitt godkännande och det kommer inte att hinnas med före klimatmötet.

Björn-Ola Linnér är professor vid centrum för klimatpolitisk forskning på Linköpings universitet. Han konstaterar att USA aldrig ratificerade det förra klimatavtalet, just på grund av den mäktiga senaten.

– Det var det som hände i Kyoto, där Al Gore och förhandlarna skrev under ett avtal, som sedan gick på pumpen direkt i senaten. Så det är viktigt att man vet att man har senaten bakom sig, säger Björn-Ola Linnér.

På Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden tycker man att Fredrik Reinfeldt i det här läget borde satsa allt för att ändå nå framgång i Köpenhamn. Det säger Världsnaturfondens Lasse Gustavsson.

– Vi vet ju att det rent tekniskt inte kommer att ligga ett avtal färdigförhandlat i detalj den 18 december i Köpenhamn. Men det finns ingenting som hindrar att man gör en överenskommelse om ett ramavtal som är bindande, som är ambitiöst, och som tar hänsyn till fattiga länders rätt att utveckla sina ekonomier, säger han.

En av de stora knäckfrågorna är hur mycket vi i de rika länderna ska betala för all koldioxid som vi redan har släppt ut i atmosfären, på väg mot vår rikedom.

EU-länderna har kommit överens om att bidra med 100 miljarder euro om året. Men hur mycket vart och ett av EU-länderna ska betala, har det inte gått att komma överens om.

I den frågan borde Sverige ha kunnat åstadkomma mer under ordförandeskapet, säger Björn-Ola Linnér.

– Där hade man kunnat komma mycket längre, tror jag. Där tror jag att man hade kunnat förvänta sig att man hade kunnat komma fram till summan tidigare, och framför allt så hade man kunnat komma fram till en konkret och trovärdig plan för var pengarna ska tas ifrån. Det här har vållat en misstro i utvecklingsländerna, och det är inte så förvånande, säger Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning på Linköpings universitet.


Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".