Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskt genombrott i stamcellsforskning

Publicerat fredag 13 november 2009 kl 03.55
Kvinna tar insulin mot folksjukdomen diabetes.

Svenska forskare har gjort ett genombrott i stamcellsforskningen. De nya fynden visar hur och varför omogna celler utvecklas till insulinproducerande celler.

Det handlar om forskningsresultat i absolut världsklass, säger professor Henrik Semb, som leder forskargruppen i Lund.

– Man säga att det är forskningsresultat som skulle kunna stå i läroböcker i framtiden. Det är absoluta genombrott inom grundforskningen.

Du vill kalla det som ni har kommit fram till för ett genombrott?

– Ja, absolut, säger Henrik Semb.

För att stamcellsforskningen ska kunna leda till nya, och kanske botande behandlingar måste forskarna förstå vad som får en cell i ett foster att bli till exempel en insulinproducerande cell. Det har forskarna i Lund gjort genom två grundläggande fynd. Dels vet man nu hur rör bildas i organ där de fyller en livsviktig funktion, till exempel i njurar, lungor och blodkärl. Dels har man funnit att den här rörbildningen hänger samman med hur omogna celler, det vill säga stamceller, utvecklas till celler med en speciell funktion.

– I det här fallet har vi identifierat att rören är väldigt viktiga för hur de insulinproducerande betacellerna bildas i bukspottkörteln.

Enligt professor Henrik Semb är fynden inte bara viktiga för att hitta en botande behandling för diabetes. Den utvecklingsprocess som forskarna beskriver, sker sannolikt i alla organ. Det handlar alltså om helt ny kunskap. Kunskap som är en nyckel till hur man skall styra stamceller till att bli till exempel insulinproducerande.

– I slutändan är det ju det vi är ute efter, för att kunna bota typ 1-diabetiker i framtiden, med transplantationer av sådana här celler, säger Henrik Semb.

I flera år har det varit tyst kring stamcellsforskningen och det beror enligt Henrik Semb på de uppskruvade och överdrivna förhoppningar som kom då de första mänskliga embryonala stamcellerna togs fram för tio år sedan. Men med de nya fynden blir planerna för de kommande årens forskning väldigt konkreta.

– Inom en tioårsperiod ska vi ta det till patienter. Det är väldigt viktigt att man samverkar mellan grundforskare och kliniska forskare, för att ta fram den här nya typen av terapier. Det är helt nya sätt att jobba på, som man aldrig tidigare har gjort, säger Henrik Semb, professor i funktionell genetik.


Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".