Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Dålig språkplanering hos kommuner

Publicerat måndag 16 november 2009 kl 06.00
Minoritetsspråk på dagis.

Efter årsskiftet ska 31 kommuner kunna erbjuda äldrevård och barnomsorg på finska eller samiska enligt den nya minoritets- språklagen. Men bara två kommuner har en fastslagen plan för uppdraget.

Bara två av de 31 kommuner som efter årsskiftet ska kunna erbjuda äldrevård och barnomsorg på finska eller samiska enligt den nya minoritetsspråklagen, har i dag en fastslagen plan på hur de ska klara uppdraget.

Det här visar Sveriges Radios enkätundersökning. Susanna Ståhle i Hallstahammar hade gärna haft sin dotter på ett finsktspråkigt dagis om det funnits ett.

– Ja, för att svenska kommer de att lära sig ändå genom kompisar och på olika föreningar, fotbollsträningar, innebandy och sådant.

Redan i dag finns rätten till service inom äldreomsorg och barnomsorg på minoritetsspråken samiska, finska och tornedalsfinska, meänkieli, i totalt sju kommuner. Alla i Norrbotten.

Men från och med första januari så ska ytterligare 31 kommuner i landet kunna erbjuda det.

Men bara två av dem, Eskilstuna och Haninge, har i dag en fastslagen plan på vad de behöver göra för att nå upp till den nya lagen. Uppsala som ska kunna erbjuda service på finska har det inte. Kristdemokraten Gustav von Essen är ordförande i kommunens utanförskapsberedning.

– Vi är rätt nya på detta vilket de flesta kommuner är också. Vi har inte haft de här kraven på oss utifrån den här lagstiftningen tidigare.

Han säger att de håller på att ta fram en plan nu, men att den kanske inte hinner bli klar till första januari.

– Nej, men å andra sidan så är det inte så att det inte uppstår behov första dagen. Det kommer växa fram så man ser ungefär vad man behöver möta för slags krav.

Invånarna i kommunerna ska också ha rätt till kontakt med myndigheter som till exempel Försäkringskassan och Skatteverket på deras språk. Sammanlagt satsar regeringen 50 miljoner kronor på det här nästa år.

Men de övriga två minoritetsspråken i Sverige, romani och jiddisch, kommer inte få ta del av den nya lagen på samma sätt. Där finns inga utpekade kommuner som nu blir skyldiga att erbjuda särskild service.

Kaisa Syrjänen Schaal på integrations- och jämställdhetsdepartementet förklarar varför.

– Därför att i Sverige betraktar vi de två språken som icke territoriella, alltså de är inte knutna till ett visst geografiskt område.

Men blir inte det orättvist mot de språken?

– Det kanske man kan tycka, ja, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

Nils Eklund
nils.eklund@sr.se

Samarbete med Sisuradio, SR Uppland
och SR Västmanland

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".