Krisåterhämtning dröjer i baltiska stater

Uppdaterad: 13:54
Det börjar ljusna något för de baltiska länderna, men det kommer att dröja ytterligare två år innan det blir ekonomisk tillväxt. Det spår Nordea i sin senaste prognos.

Tuffast är det fortsatt i Lettland, men Estland klarar sig klart bättre. Budgetunderskottet väntas vara runt tre procent framöver, och det öppnar för ett EMU-medlemskap redan 2011, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Det gäller ju att uppfylla de kriterier som finns, och det är inte uteslutet att man lyckas med det i Estland. Alla de här länderna är ju intresserade av att gå med förr eller senare. Det är en ambition som man har haft länge, och när den möjligheten finns kommer man också att ansöka.

Just drömmen om ett EMU-medlemskap är en av anledningarna till att Estlands grannland Lettland låter bli att devalvera, det vill säga att sänka värdet på sin valuta. Men Nordeas Chefsekonom Annika Winsth säger att risken för en devalvering i Lettland finns kvar.

– Vi räknar inte med att man devalverar, men det går inte att utesluta det helt. Den bedömning som vi gör är att man fortsätter den väg man har inlett, det vill säga att skära i kostnaderna, att sänka lönerna, och att försöka bli konkurrenskraftig på den vägen, säger Annika Winsth.

– Men det bygger på att man lyckas skicka rätt signaler, att man får fortsatt internationellt stöd, att man kan hantera situationen. Vi tror att de lyckas med det. Man har investerat så mycket att det är svårt att se att man skulle byta väg just nu, säger hon.

Lettland har fått nödlån från bland annat Internationella valutafonden, IMF. Landet väntas låna mer pengar nästa år, bland annat från Sverige.

Nordeas bedömning är att bara Lettland kommer att behöva låna. Det tredje baltiska landet, Litauen, kommer att klara sig utan hjälp från IMF.

Men det är en besvärlig situation i Baltikum, och det kommer att ta tid innan länderna återhämtat sig från krisen. Mycket längre tid än vad det kommer att ta för Sverige, enligt Annika Winsth.

– Vår bedömning är att någonstans i slutet av vår prognosperiod, 2011, så har Sverige kommit tillbaka mer eller mindre dit där vi gick in i den här krisen.

När är samma tidpunkt för de baltiska länderna?

– Det ligger inte inom prognoshorisonten. De baltiska länderna har tappat ganska ordentligt, och de har en längre väg att gå för att komma tillbaka.

Har du någon uppfattning om det rör sig om fem år eller om tio år?

– Nej, det vågar jag inte säga. Man måste räkna på det ordentligt om man ska svara på det, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.


Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".