Det sjukvårdsteam som ska följa svenska soldaterna i fält har i dag varken kirurg eller narkosläkare. Foto: Scanpix.
AFGHANISTAN

Svenska soldater utan akutsjukvård

Uppdaterad: 12:00
Trots de ökade riskerna för svenska soldater i Afghanistan så saknar styrkan för tillfället viktig sjukvårdspersonal. I dagsläget finns till exempel ingen kirurg som snabbt kan ta hand om skadade soldater vid angrepp.

Moderaten Isabella Järnbeck i riksdagens försvarsutskott anser att det är försvarets sak att lösa problemet.

– Jag förväntar mig att Försvarsmakten har löst en sådan uppgift. Jag har gett dem det uppdraget. Det är egentligen inte en politisk fråga att se till att det finns läkare där ute utan det ska försvarsmakten ordna. Har de problem med det får de ju återkomma till oss, om det fattas resurser eller så, säger Isabella Järnbeck.

Försvarsminister Sten Tolgfors skriver i en kommentar till Ekot att "detta är i alla avseenden en central uppgift för Försvarsmakten att verkställa och jag utgår från att det nu sker".

Tomas Arvidsson, som är Senior medical officer, SMO, på plats i Afghanistan, är bekymrad över bemanningsläget, som varit ett problem under lång tid.

– Det innebär att vi inte har tillgång till den kompetens som vi skulle behövt på fältet. Vi har inte någon kirurg och för tillfället har vi inte någon narkosläkare.

Hur ser du på det?

– Jag ser väldigt allvarligt på den situationen, säger Tomas Arvidsson.

Forward Surgical Team, framskjuten kirurgisk förmåga, är den enhet i Afghanistanstyrkans sjukvårdspluton som har till uppgift att följa soldaterna under riskfyllda operationer.

Meningen är att den ska befinna sig bara några kilometer från trupperna för att snabbt kunna vara på plats om någon soldat skulle skadas allvarligt.

Tanken är, enligt Tomas Arvidsson, att det egentligen ska finns två sådana enheter med fem personer i varje. Men i praktiken har det aldrig funnits mer än en enda. I den enheten saknas just nu alltså både narkosläkare och kirurg - tjänster som varit vakanta under långa perioder.

– Vi har haft en kirurg i teamet i sex veckor under här tremånadersperioden som jag varit här. Vi har haft narkosläkare i två veckor, säger Tomas Arvidsson.

Det stora problemet är rekryteringen. Martin Kriz som för tre år sedan var chefsläkare i Afghanistan säger att arbetsgivaren på sjukhusen i regel bara ser nackdelar med att skicka iväg folk.

– Dels får dina kollegor sköta ditt arbete eftersom man inte tar in några vikarier. Dels blir du sämre som kirurg eftersom du inte kan fortsätta din dagliga träning i kirurgi som du gör, säger Martin Kriz.

Försvarsmakten uppmärksammades på problemet redan i våras. Tillsynsmyndigheten Generalläkaren, som granskar myndigheter under Försvarsdepartementet, besökte då under två veckor den svenska basen i Afghanistan.

I tillsynsrapporten, som Ekot har läst, skriver man att det under flera veckor inte funnits någon kirurg och att det i slutet av missionen saknades narkosläkare.

Att det under långa perioder saknas så pass viktiga sjukvårdsbefattningar i den svenska Afghanistanstyrkan är ett problem, säger generallöjtnant Anders Lindström, som är insatschef på Försvarsmakten.

– Det här är ett problem jag är medveten om och vi gör många åtgärder för att försöka att inte ha de här vakanserna.

Men varför har man fattat beslutet att man ska genomföra den här verksamheten på plats i Afghanistan, när man vet att man inte har den här förmågan när det gäller kirurger och narkosläkare?

– Förbandschefen på plats har gjort bedömningen att han kan utföra verksamheten med andra resurser, säger generallöjtnant Anders Lindström.

I onsdags i förra veckan skadades fem svenska soldater i Afghanistan och deras lokalanställde tolk dödades när fordonet de åkte i körde på en hemmagjord bomb.

Huruvida enheten Forward Surgical Team, som även då saknade kirurg och narkosläkare, hade kunnat hjälpa till om den varit fulltalig, vill inte Anders Lindström svara på i nuläget.

– Jag har två svar; jag är ingen läkare och jag spekulerar inte. Om det har påverkat omhändertagandet på något sätt uttalar jag mig inte om. Man får vänta tills vi vet exakt vad som hände och om det hade påverkat eller inte, säger Anders Lindström, insatschef vid Försvarsmakten.

I eftermiddag hålls en debatt i riksdagen gällande en förlängning av den svenska insatsen i Afghanistan, där en stor fråga också är behovet av helikoptrar där för transport till sjukhus.

Oavsett problemen med att rekrytera personal är arbetsområdet stort, säger Folkpartiets försvarspolitiker Allan Widman.

– Det som är svårt är att veta var någonstans olyckor ska inträffa, vara på rätt plats vid rätt tillfälle, när man har en stationär kirurgisk enhet. Det här är ett jättestort område vi talar om.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".