SR:s korrespondent svarar på frågor

Långa förhandlingar om EU:s topposter

Det är mycket ovisst om vem som verkligen blir EU:s förste president. Men det blir långa förhandlingar, det svenska ordförandeskapet har redan beställt frukost till förhandlingarna berättar SR:s korrespondent Stefan Winiger för Ekot.

Hur är stämningen i Bryssel?

– Det är massor med rykten här om vilka som kan tänkas få topposterna. Nya rykten om kandidater strömmar in, vissa rykten håller sig kvar medan andra försvinner. Man vet egentligen ingenting om vem det kan bli i nuläget.

Vilka är favoritkandidaterna?

– Storbritanniens Tony Blair har varit en kandidat men är inte aktuell nu. Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker var tidigt en helgjuten kandidat och Belgiens premiärminister Herman Van Rompuy nämns också nu. Det är ett helt hysteriskt sug efter kandidaterna. Belgiska tidningar eldar på och de ger egentligen då ett stöd för Van Rompuy.

Varför är just de kandidater?

– Allt det här är ett enormt politiskt rävspel, det måste man komma ihåg. Vissa länder vill se en stark EU-president medan andra vill se en svag. Samtidigt är många rädda för en EU-president som tar för mycket hänsyn till unionens stormakter. Frankrike vill exempelvis gärna se en stark ledare som driver EU framåt. Det talar emot kandidater som Jean-Claude Juncker, men för Tony Blair. Men många är också rädda för att just Blair mer skulle göra sig själv till president.

– Mindre länder vill inte att det ska vara en lika pådrivande president. Men personen som väljs kommer onekligen att sätta prägel på posten. Och det finns diskussioner om att personen måste komma från ett land som är med i både eurosamerbetet och i Schengen, det tyder till exempel på att det inte blir någon svensk.

Vad innebär detta för det land som får sin kandidat vald?

– Ingenting. Blir exempelvis Van Rompuy vald så måste Belgien ha en ny premiärminister. Tanken är att EU:s president bara ska se till unionens bästa.

När vet man vilka det blir?

– Det är svårt att säga. Det svenska ordförandeskapet har redan beställt frukost för nästa dag, och man förbereder för att det kan hålla på till natten därpå. Det finns många bud så det bli ett svårt beslut.

Vad kan Sverige som ordförandeland göra?

– Sverige ska inte se till sitt eget intresse, man måste vara sammanhållande och lyssna på andra här. Reinfeldt indikerade tidigare att Sverige inte får några av de tyngre posterna, men det vet vi inte.

Varför är det så få kvinnor som är kandidater?

– Det är helt enkelt en för liten rekryteringsbas. Det låter inte som att man kommer att kvotera in en kvinna till detta bara för att få en kvinna till posten. Det blir maktaspekterna i EU som blir avgörande.

Vem blir EU:s näste president?

– Det vet jag faktiskt inte, men det blir nog någon av de som man spekulerat om, säger SR:s korrespondent Stefan Winiger till Ekot.

Jani Pirttisalo
jani.pirttisalo@sr.se