Svår situation för flyktingbarn i Sverige

Runt om i världen uppmärksammas i dag FN:s barnkonventions 20-årsjubileum. Ekot har träffat åttaåriga Meryam Jarjoor från Irak, som lever gömd.

Samtidigt presenterar Unicef en rapport där både klimatförändringarna och flyktingsituationen i världen pekas ut som hot mot de senaste årens framsteg när det gäller barnens situation.

Även om Sverige rankas högt så finns en hel del kvar att göra för att stärka speciellt flyktingbarns rättigheter här hemma, konstaterar rapporten.

– Jag går i skolan nu, bättre än i Irak. Det är kulare, man kan gå till platser, man kan se myror, man kan se många saker. Det är många saker man kan göra, säger Maryam Jarjoor. 

Hon, hennes syster och hennes mamma har fått avslag på alla ansökningar om uppehållstillstånd de lämnat in, och i dag lever de gömda i en Stockholmsförort.

Hennes pappa har tvingats åka tillbaka till Irak och Meryam och de andra flyttar omkring och bor hos olika släktingar i korta perioder.

Så här beskriver hon själv det hon minns från tiden i Irak innan de kom till Sverige.

– Krig och människor dör. Jag blir jätterädd, jag går inte ute, säger Maryam.

Runt om i världen och på många platser i Sverige så har FN:s barnkonventions 20-årsjubileum uppmärksammats i dag.

Sverige var ett av de första länderna i världen som valde att ratificera den, det skedde 1990, vilket innebar att vi folkrättsligt förband oss som land att förverkliga den.

I en specialutgåva av Unicefs årliga rapport som kom i går så hamnar Sverige återigen i topp när det gäller att leva upp till barnens rättigheter.

Men på en punkt så finns stora utmaningar för Sverige, står det i rapporten, nämligen flyktingbarns situation.

Ingemar Engström är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Örebro Universitet.

– Det är inte min sak som läkare att ha uppfattningar om det men jag kan se från vårt perspektiv i sjukvården att hur flyktingfamiljer behandlas, hur flyktingbarn behandlas har konsekvenser för den psykiska hälsan i en negativ riktning. Vad det handlar om för mig som barnpsykiatriker är att tillsammans skapa ett bra samhälle där barn är genuint medräknade, det är vad det handlar om, säger Ingemar Engström.

Tidigare i dag delades det som brukar kallas Barnens Nobelpris ut i Stockholm. Miljoner barn i världen har utifrån olika nomineringar har fått rösta fram vem som är årtiondets barnrättshjälte.

Priset gick till Graça Machel och hennes man Nelson Mandela, för deras långa arbete för barns rättigheter i Moçambique och i Sydafrika.

Åttaåriga Meryam Jarjoor, som lever gömd i Sverige, säger att hon inte vill åka tillbaka till Irak.

– Om vi är tillbaka, hur ska det hända. Jag ska också dö som de som ligger på marken. Jag vill inte. Jag vill inte tillbaka där, säger Meryam.

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sr.se