EU:s beslut kommer förhoppningsvis få stor betydelse för romska barn. Foto: Marko Drobnjakovic/Scanpix.
Beslut i EU

Invandrade barn ska få hjälp i skolan

Invandrarbarn i Sverige och över hela Europa kan komma att få en bättre skolutbildning i framtiden efter att EU:s medlemsländer nu kommit överens i några mycket känsliga politiska frågor när det gäller invandring och utbildning.

Alla länder accepterar nu till exempel att motverka diskriminering och att ge stöd till elever med invandrarbakgrund.

Statssekreterare Peter Honeth på utbildningsdepartementet är glad att man äntligen nått en överenskommelse.

– Jag tycker att man måste beskriva detta som ett mycket stort steg framåt att man är överens om analys och övergripande slutsatser. Jag tror att detta kommer att påverka vad som händer i många länder. Även i Sverige får vi naturligtvis fundera över om vi behöver vidta ytterligare åtgärder, säger han.

Problemen ser olika ut i olika länder. Vart fjärde romskt barn i Rumänien går inte i skolan alls.

I Sverige kom Skolinspektionen nyligen med en mycket kritisk rapport om att nyanlända elever inte får den utbildning de har rätt till.

Och den senaste tiden har det talats mycket om svenska kommuner som inte tar emot flyktingar eller ensamkommande flyktingbarn.

I flera år har EU försökt få länderna att enas om en gemensam strategi för att förbättra läget. Men det har varit svårt, för en del frågor är politiskt mycket känsliga i flera länder, till exempel situationen för romska barn.

I nästa vecka ska EU:s utbildningsministrar ta ställning till ett dokument där medlemsländerna under det svenska ordförandeskapet till slut kommit överens. Där står hur viktigt det är att barn till invandrare ges möjligheter att bli lika bra i skolan som andra, och här finns mängder med slutsatser om vad som måste göras för att nå dit.

Till exempel att alla barn ska få gå i förskola, barn som behöver ska få stöd och individanpassad undervisning, de ska få de bästa lärarna och länderna ska motverka diskriminering.

Men när det gäller skolfrågor utformar varje EU-land självt sina lagar. Slutsatserna är inte tvingande, även om de anses viktiga för medlemsländerna att följa. Så förändringarna kommer att ta tid, tror Peter Honeth.

– Det är klart att detta inte är någonting man löser över en natt, men successivt är jag övertygad om att detta kommer att betyda mycket för invandrarbarn och ungdomar i många länder i Europa, säger han.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista