Väntan på ungdomstjänst kan bli lång

Uppdaterad: 15:45
Unga som dömts till ungdomstjänst, oavlönat arbete som döms ut istället för böter, kan få vänta länge på att avtjäna sitt straff eftersom många kommuner har svårt att hitta arbetsplatser som kan ta emot dem.

– 107 timmar i onödan. Bortkastat från ens liv. Det är klart att man får sig en tankeställare.

– Jag tycker det var en positiv upplevelse. Det var lite bittert i början att tänka på att jag inte får betalt och vad jobbigt att göra det här. Jag måste verkligen ställa in mig på att ta ansvar vilket jag inte gillade att göra innan.

Så säger två som gjort ungdomstjänst om hur det påverkade dem. Båda är dömda för rån. En gjorde ungdomstjänst som ledare i en idrottsförening i Halmstad, den andra på ett hotell i Stockholm där hon nu fått jobb. Båda tycker att ungdomstjänst var ett bra straff för brottet de dömdes för.

Sveriges Radio har frågat 70 av landets kommuner. De flesta säger att ungdomstjänst är en bra påföljd men en tredjedel av dem har svårt att hitta arbetsgivare som vill ta emot ungdomarna. Så är det till exempel i Kramfors, där Carina Nyberg är enhetschef.

– Vill man satsa ännu mer på det här, då kanske man ska fundera i banor av att ersätta en arbetsgivare på något vis. Eller ge kommuner större möjligheter att lägga ned ännu mer jobb på det här.

Svårigheterna gör också att de som dömts kan få vänta olika länge på att avtjäna sitt straff beroende på var de bor. På vissa håll kan man få vänta i över ett år.

Det här är inte acceptabelt säger justitieminister Beatrice Ask. Nu ger hon Brottsförebyggande rådet uppgiften att utvärdera hur ungdomstjänsten som infördes som ett särskilt straff för snart tre år sedan fungerar. Och efter hoppas hon kunna vidta åtgärder:

– Ska det vara meningsfullt måste vi få ned väntetiden och vi måste få fram bra platser, säger Justitieminister Beatrice Ask.

På McDonalds i Rissne har man sedan i våras tagit emot fem unga som dömts till ungdomstjänst. Restaurangchef Lanå Dawd, säger att deras erfarenheter är mycket positiva.

– De flesta som vi har haft här känner jag att de verkligen har ändrat på sig. Speciellt på attityden, hur de tänker och hur det är. Fyra av fem tror jag har ändrat sin inställning när de har gått härifrån, säger Lanå Dawd.

Henrika Åkerman
henrika.akerman@sr.se