Kyrkosamfund kritiserar utlänningslagen

Uppdaterad: 17:30
28 kyrkor och trossamfund i Sverige dömer i ett manifest ut den knappt fyra år gamla utlänningslagen. Bland annat kritiserar de att asylsökande i Sverige måste bevisa att de är personligt utsatta för hot i hemlandet för att få stanna här.

Svenska migrationsmyndigheter har också dåliga kunskaper om de religiösa skälen bakom att man söker asyl. Agneta Gustavsson är journalist och har sammanställt rapporten åt kyrkorna.

– Det finns en religiös analfabetism. Man förstår inte vad religion betyder för de här människorna. Är du kristen i Irak då är du de facto också hotad eftersom du tillhör den gruppen, säger hon.

Idag presenterar 28 svenska kyrkor i olika trossamfund en rapport över den svenska asylpolitiken. Den bygger på berättelser som har kommit in till kyrkorna från asylsökande. Skarp kritik riktas mot att migrationsmyndigheterna är dåliga på att bedöma hur pass farlig situationen är i olika länder, att man utvisar svårt sjuka personer, att asylsökande själva måste bevisa att de utsatts för personligt våld.

Migrationsmyndigheterna anklagas också för att ha dåliga kunskaper om religion som asylskäl. Men migrationsminister Tobias Billström försvarar de svenska myndigheterna.

– Det är trots allt så att det är religiösa organisationer som uttalar sig och de tycker kanske aldrig att det är tillräckligt mycket religion i samhällsdebatten. Men jag måste säga att jag har full tilltro till att de personer som är utsedda att granska ansökningar om uppehållstillstånd har den kunskapen som är nödvändig, säger migrationsministern.

I dag hade kyrkorna samlat både flyktingpolitiker och migrationsverket för att få igång debatten om svensk asylpolitik. I rapporten kom man också med förslag på lagändringar. Det ska räcka med att det urskillningslöst våld i landet för att få asyl, barnkonventionen skall in i svensk lag, och det ska finnas en fristående oberoende instans som hjälper myndigheterna att bedöma hur farligt det är i olika länder.

Mycket kritik riktas mot migrationsverket. Fredrik Beijer, verksamhetschef på myndigheten är också självkritisk när det gäller just myndighetens kunskap om olika kulturer.

– Vad gäller vår kulturkompetens så är det någonting som vi hela tiden arbetar på att förbättra. Det finns mycket kvar att göra. Vi är en myndighet som är särskilt beroende av det där. Den diskussionen tar vi gärna och vi tar också hjälp, och arbetar gärna med organisationer på det här sättet, säger Fredrik Beijer, verksamhetschef på migrationsverket.

Mikael Sjödell
mikael.sjodell@sr.se