Inger Ashing

Dålig koll på unga hos kommunerna

Flera större kommuner i Sverige vet inte hur många ungdomar som varken har jobb eller utbildning. Detta trots att kommunerna enligt lag är skyldiga att ta reda på vad unga upp till 20 år gör.

Det visar en rapport om ungas situation på arbetsmarknaden som Ungdomsstyrelsen nu ska lämna till regeringen.

– De har inte ett systematiskt sätt att jobba, i många fall saknar de information om ungdomsgrupper och kan därför inte erbjuda det stöd som unga har rätt till, säger Inger Ashing, chef på Ungdomsstyrelsens enhet för ungdomspolitik.

Sedan 2005 är Sveriges kommuner skyldiga att ta reda på vad ungdomar under 20 år gör på dagarna. Kravet finns för att kunna se vilka unga som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. Framförallt de som hoppar av eller aldrig börjar på gymnasiet.

Sverige har idag en hög ungdomsarbetslöshet - 148 000 är utan jobb. I sin nya rapport har Ungdomsstyrelsen granskat 21 kommuner där arbetslösheten är högre än på andra ställen i landet.

Enligt rapporten vet många av kommunerna inte hur många ungdomar som står utan både jobb och utbildning. Även om de vet det så har kommunerna inte tillräckliga insatser.

Ett problem är att lagen är otydlig, säger Inger Ashing.

– Räcker det att man skickar brev och säger; hej vi vet att du inte finns i gymnasieutbildningen, vi vet att du inte arbetar, eller måste man också söka upp dem som inte svarar? Man behöver bestämma sig hur långt ansvaret sträcker sig.  

Mats Söderberg jobbar på Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för lärande och arbetsmarknad. Han tycker att det största hindret för att nå ut till de här ungdomarna är att kommunerna inte får ta del av andra myndigheters register.

– Kunde vi ta del av det register som Centrala studiehjälpsnämnden har skulle varje kommun lätt kunna få en varningsflagga att här är det en person sin avbrutit. Den måste vi gå in och följa upp noggrannare, säger han.

Ungdomsstyrelsen ställer sig också positiv till att myndigheter i kommunerna i större utsträckning ska kunna samköra sina register.

Men Inger Ashing betonar att de olika typerna av stöd som de unga kan få måste breddas. Idag handlar det för ofta bara om att skicka tillbaka folk till skolbänken, säger hon.

– Det fanns ofta en anledning till att man valde att hoppa av och då behöver man anpassa insatserna att unga tycker de är attraktiva och därmed får möjlighet till en andra chans.

Men Mats Söderberg menar att ungdomar som går ut i arbetslivet utan utbildning inte klarar sig i långa loppet.

– Det är en del av den nationella utbildningspolitiken som har gällt sedan början på 90-talet. Är man 16 till 17 år och avbryter, då är det utbildningslinjen som gäller.

Mikael Sjödell
mikael.sjodell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista