toppmöte i bryssel

Reinfeldts mål att få fler att betala

I Bryssel börjar på torsdagskvällen EU:s toppmöte och statsminister Fredrik Reinfeldt satsar hårt på att finslipa strategin till slutförhandlingarna av klimattoppmötet i Köpenhamn. Ett problem är att få fram pengar till fattiga länders miljöarbete.

I Bryssel börjar nu EU:s toppmöte. Ordförandelandet Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt satsar hårt på att finslipa strategin till slutförhandlingarna av klimattoppmötet i Köpenhamn.

– Jag vill också höra om det finns andra som är villiga att ge ett bidrag. Vi har ju samlat sagt, om man räknar i svenska kronor, att någonstans 50-70 miljarder om året 2010-2012, säger Fredrik Reinfeldt om målet för Brysselmötet.

Det handlar alltså om hur mycket EU-länderna frivilligt vill betala under tre år för att ge de fattiga länderna en snabbstart i kampen mot utsläpp av växthusgaser. Den summa det totalt talats om är sammanlagt maximalt 210 miljarder svenska kronor. Av den summan sade Reinfedlt i riksdagens EU-nämnd i går att Sverige kan tänka sig att betala åtta miljarder kronor.

Reinfeldt har fått kritik för att de åtta miljarderna bara innebär att biståndspengar flyttas över från ett ändamål till ett annat. Fredrik Reinfeldt svarar att det rör sig om en blandning och dessutom är SVerige lite speciellt eftersom Sverige betalar mer än andra i bistånd.

– Jag menar att detta ska delvis också användas för utvecklingsinsatser som följer av klimatförändringar, det ligger nämligen väldigt nära mycket andra av de utvecklingsutmaningar som biståndet syftar till att åtgärda.

Till klimattoppmötet i Köpenhamn har EU dragit tillbaka målet att minska utsläppen av växthusgaser till med 30 procent under förutsättning att övriga industrivärlden också gör det. Flera länder och EU-kommissionärer tycker det att EU borde ha kvar 30-procentsmålet och inte nöja sig med 20 procents minskning av usläppen av växthusgaser.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt ser ingen större mening i att driva 30-procentsmålet.

– Vi talar om 20 procent för Europa, USA ligger kanske på 4-5 procent när vi talar nivån 2020. Det är otillräckligt och det måste vi diskutera här i kväll hur vi ska se på.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista