Bristande matematikkunskaper hos gymnasieelever kan blir problem vid studier på högskola och universitet. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

Mattebrister försvårar vidareutbildning

En internationell studie, som presenterades tidigare i veckan, visar att svenska elevers kunskaper i avancerad matematik och fysik försämrats kraftigt de senaste 13 åren. Högskolor och universitet vittnar nu om att bristerna leder till svårigheter under vidareutbildning.

Viking Edström, går andra året på Norra Real gymnasium i Stockholm, och säger så här om ämnet matematik.

– Matte är väl kul, så länge man förstår. Men förstår man inte så blir det snabbt ganska tråkigt att ha och göra med.

Viking Edström går natur, matematik och data och har just skrivit det nationella provet i matte C i skolans välfyllda aula.

Det var inte så svårt säger han, och det märks att han gillar matematik. Kanske är en anledning till försämrat resultat att det nu ligger mer fokus på att använda miniräknare och andra hjälpmedel säger han.

– Man behöver inte göra det för hand, så att säga.

Känner du ibland att du inte behöver kunna så mycket för att du har hjälpmedel?

– Man behöver ju inte kunna hur det hänger ihop bakom systemet men man bör ju kunna hur man arbetare med det, säger Viking Edström, elev på Norra Real gymnasium.

För många svenska elever har mattekunskaperna motsvarande D och E-kurserna försämrats kraftigt jämfört med 1995. Det visar den internationella studien TIMMS som Ekot rapporterat om i veckan.

Tidigare var det 36 procent av eleverna som inte nådde upp till en medelgod nivå. Nu handlar det om dubbelt så många, 71 procent.

Det är en oroande utveckling, säger Agneta Avasjö, ämnesansvarig i matematik vid Norra Reals gymnasium.

– Det är oroande att resultaten går ner. Jag tycker att vi måste ta tag i det och se hur vi kan förbättra matematikundervisningen.

Här på skolan ser Agneta Avasjö inte försämrade resultat. Man har numera speciella kurser i matematik, som går ut mer på diskussion och problemlösning än att bara sitta och räkna tal, som hon beskriver det.

Däremot ser hon ett problem i hur kursplanerna ändrades i mitten av 1990-talet, från att eleverna läser en kurs under tre år till att läsa uppdelade matematikkurser. Det innebär nu att många bara läser matte de två första åren i dag.

– Sen så glömmer de när de inte får använda det. Det påverkar själva testresultatet men det påverkar också elevernas kunskaper när de går ut. Det är inte bra, säger Agneta Avasjö.

De bristande kunskaperna som påvisats märks även vid högskolor och universitet. Henrik Shagholian, professor vid institutionen för matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, undervisar för andraårselever och märker att kunskaperna i matematik är sämre. Vilket ibland leder till att vissa inte klarar av studierna.

– De studenter som kommer hit och inte har bra bakgrund, eller tillräckligt bra bakgrund för att kunna slussas igenom första åren. För dem är det bortkastad tid och pengar. Ibland är det personliga tragedier. Det är på den nivån att två-tre år av ens liv går bort utan att man får något ut av det hela, säger Henrik Shagholian, matematikprofessor vid KTH.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista