På Caymanöarna kan man inte längre gömma sina pengar.

Skattefifflare som erkänner slipper straff

31 december i år träder fyra nya informationsutbytes-avtal med så kallade skatteparadis i kraft. Skatteverket kallade i dag till en ovanlig pressträff där man ville uppmana svenskar att frivilligt berätta om sina pengar utomlands.

De som berättar frivilligt slipper straffskatt. Stina Ögren är enhetschef på rättsavdelningen på Skatteverket.

– Vi vill naturligtvis med den här informationen underlätta, och uppmuntra våra medborgare att rätta tidigare fel i sina inlämnade deklarationer. Gör man en så kallad frivillig rättelse, då får man inget skattetillägg. Vi kommer inte heller att göra någon brottsanmälan ifall vi skulle hitta dem i en senare kontroll, säger Stina Ögren.

– I första hand ska man rätta fem år tillbaka i tiden men om man vill gardera sig riktigt ordentligt kan man begära en rättelse för tio år bakåt i tiden.

Alla rättelser måste vara frivilliga. Det gäller skatt på avkastning, till exempel på aktier och fonder men också de numera avskaffade skatterna förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt.

Om man inte rättar och i stället blir påkommen av Skatteverket kan följden bli att man får betala skatt och skattetillägg men myndigheten kan också lämna över ärendet till ekobrottsmyndigheten.

Gäller det ett mycket betydande belopp i skatt, det vill säga mer än tio basbelopp, ungefär 400 000 kronor så kan det räknas som grovt skattebrott med fängelse som påföljd.

Skatteverket berättade i dag att man lämnat över ärenden gällande de så kallade Liechtensteinfallen till ekobrottsmyndigheten.

Som Ekot rapporterat om vill Skatteverket ha in 40 miljoner kronor från ett tjugotal svenskar som placerat pengar i stiftelser i Liechtenstein.

Under de senaste åren har Sverige också tecknat allt fler informationsutbytesavtal med skatteparadis, nu åtta totalt. Den sista december i år börjar nya avtal att gälla med Jersey, Guernsey, Caymanöarna och Bermuda.

Men Skatteverket får inte fiska efter information utan måste veta vem och vad de letar efter berättar Leif Rosenfeld som är internationell samordnare på myndigheten.

– Det innebär att vi får en mölighet att inhämta information från de här staterna. Exempelvis information om bankavkastningar och banktransaktioner.

Vad måste ni veta för att få ut den här informationen?

– Vi måste ha en pågående konkret utredning. Det krävs sannolikt att det finns uppgifter som är av intresse för vår utredning i de här staterna, säger Leif Rosenfeld.

Men fortfarande saknas nya avtal med till exempel Schweiz och Luxemburg. Det arbetet ligger på finansdepartementets bord.

Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista