1 av 2
2 av 2
Klicka för grafik

Fler svenskar vill ha euro

Uppdaterad 12:08
För första gången på sju år är fler svenskar för än emot att Sverige ska ingå i eurosamarbetet. Detta visar en undersökning från SCB.

Det är fortfarande jämnt mellan sympatier och antipatier. Om det vore folkomröstning i dag skulle 44 procent rösta ja och 42 procent rösta nej till att delta i eurosamarbetet, enligt Statistiska centralbyrån SCB.

Det innebär att andelen ja-röster har ökat sedan SCB senast mätte sympatierna i maj i år. Det är första gången sedan november 2002 som en högre andel är för euron än emot den. Det innebär alltså att det för första gången sedan svenskarna sade nej till euron i folkomröstningen 2003 nu finns en övervikt för ja-sidan.

Skillnaden mellan ja och nej är dock inte statistiskt säkerställd. 14 procent vet inte hur de vill ha det.

Män är mer positiva än kvinnor. 50 procent respektive 37 procent. Jämfört med november 2008 är en uppgång av andelen ja och en nedgång av andelen nej statistiskt säkerställda för både män och kvinnor.

Sedan majmätningen noteras en uppgång bland ja-sägarna bland moderata och socialdemokratiska sympatisörer. För S-väljarna märks också en nedgång bland nejsägarna.

Jämfört med mätningen för ett år sedan, november 2008, kan en ökning av ja-sägarna noteras bland Folkpartiets, Miljöpartiets, Moderaternas, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets sympatisörer.

Carl Hammer är analytiker på banken SEB och han säger till Ekot att stödet för euron brukar följa kronkursen. Stödet ökar när kronan försvagas. Men under hösten och även under året har kronan stärkts, om än från låga nivåer.

– Min enda tolkning är att vi är ett litet omvärldsberoende land. Man kanske tycker att man vill ansluta sig till en större ekonomisk samfällighet i tider av kris, säger Carl Tammer.

Den svenska ekonomiska krisen hade förmodligen varit värre om Sverige redan haft euron. Sverige har sannolikt tjänat på att stå utanför under de 10 år som gått sedan eurosamarbetet började.

– Det är generellt väldigt svårt att säga hur det hade gått om vi hade varit med. Vad vi kan se just nu är att det är relativt många länder inom EMU som lider av att ha haft en relativt stark valuta. Sverige är ett exportberoende land och krockkudden för vår konjunktur i form av en svag valuta har bidragit till att vi kanske har kommit undan den här krisen lite bättre än vi hade gjort om vi hade varit med i euroområdet, säger Carl Hammer, valutastrateg på banken SEB.

– Många länder i framför allt södra Europa lider av väldigt stora bytesbalansunderskott och även budgetunderskott. Det är svårt att dra några riktigt starka slutsatser här.

Men man kan kanske ändå säga att vi har haft en viss fördel av att stå utanför?

– Det må man ändå tycka, speciellt nu under finanskrisen när man kan se att kronan har tappat i värde och kanske har räddat på marginalen ett antal tusen industrijobb trots allt. Vi ska komma ihåg att svensk tillverkningsindustri trots allt är väldigt exportberoende fortfarande.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista