Kräver hårdare straff för flyktingspionage

Uppdaterad 16:30
Efter att en svensk medborgare åtalats misstänkt för att för Kinas räkning ha spionerat på uiguriska flyktingar i Sverige, så väcks nu frågan om påföljderna för den här typen av brott.

Brottet klassas som olovlig underrättelseverksamhet. Både säkerhetspolisen, Säpo, och åklagaren i målet, chefsåklagare Tomas Lindstrand, anser att straffskalan är för låg.

– Brott av normalgraden vid olovlig underrättelseverksamhet är ju lägre än för stöld men något högre än för snatteri.

När det handlar om att någon till exempel spionerar på personer som lever i exil i Sverige och lämnar uppgifterna till en främmande makt, så innebär det stora inskränkningar i livet för den som drabbas säger Tomas Lindstrand.

Dessutom kan informationen leda till att flera människor kommer till skada.

För det här riskerar alltså den som fälls i domstol böter eller fängelse i ett år.

Och att straffsatsen är alldeles för låg är något som Säpo håller med om. Bland annat är det ett problem att man på grund av den låga straffsatsen inte kan använda sig av tvångsmedel för att utreda de här brotten. Det säger Lars-Åke Johansson som är chefsjurist på Säpo.

– Vi ser ju brottet som väldigt allvarligt eftersom olovlig underrättelseverksamhet, särskilt om man samlar in uppgifter om personer. Det riktar sig ju ofta mot personer som söker skydd i Sverige och har flytt från sitt hemland. Vi tycker att det här är mycket allvarligt och då tycker vi att den straffsats som i dag finns för olovlig underrättelseverksamhet inte är tillräcklig. Det avspeglar inte det allvar som är i det här brottet, säger Lars-Åke Johansson.

Därför skickade Säpo, redan för två år sedan, en skrivelse till regeringskansliet med en uppmaning att se över bland annat straffsatserna.

– Självklart tycker vi att det är angeläget att det här sker, annars hade vi inte skrivit till departementet. Vi hoppas ju att det här kommer att bli någon form av lagstiftningsarbete, säger Lars-Åke Johansson.

En utredning har inte kommit igång än, men Beatrice Ask säger att den håller på att förberedas i departementet.

– Det ligger mycket i deras synpunkter och det är en fråga vi funderar över. Vi tittar på direktiv till att utreda detta. För det har hänt mycket förändringar i den här typen av ärenden och det finns nog skäl att tycka att man borde ha tuffare påföljder, säger Beatrice Ask.

Och chefsåklagaren i det aktuella målet där en svensk medborgare misstänks ha spionerat på uigurer i Sverige, menar att de låga straffsatserna sänder en signal om att samhället inte tar brottet på tillräckligt stort allvar.

Karolina Lek
karolina.lek@sr.se

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista