Isoleringscell för barn.

Barn isoleras för att tvingas till samtal

Isoleringsceller på statliga ungdomshem används för att få barn och ungdomar att "erkänna" om de gjort något fel. Det visar Ekots fortsatta granskning av isolering på statliga ungdomshem.

Martin Oskarsson jobbade under en kort period som lärare på ett ungdomshem och såg hur en ungdom hölls inlåst i isoleringscellen tills han erkände ett påstått fall av mobbning. Att använda isoleringscellerna på det sättet är olagligt.

– Han var helt lugn. Då kommer han ut i bara kalsongerna med ett täcke om sig, och så står han där inför all personal. Då säger den här vårdaren: ”nu är han beredd att erkänna vad han har gjort”. Och så får han stå där i den förnedrande situationen, utan kläder inför tio till tolv vuxna, och bekänna. Det var så att jag bara ville spy. Jag bestämde att jag aldrig sätter min fot här igen, säger Martin Oskarsson.

Isoleringscellerna på de statliga ungdomshemmen får bara användas i nödfall, när ungdomarna är så våldsamma eller berusade att det inte finns några andra alternativ.

Men dokument som Ekot har tagit del av visar att ungdomar i över hundra fall förra året hölls inlåsta i isoleringscellerna, trots att de var dokumenterat lugna. Det är olagligt.

Trots att dokumenten fanns och var kända på Sis huvudkontor togs de här uppgifterna inte med i den rapport om isoleringar som Sis lämnade till regeringen i tisdags.

I flera fall av de dokument som Ekot har granskat framgår tydligt att personalen tvingar ungdomarna till samtal och att ungdomarna inte får komma ut förrän de går med på samtalen.

Bland annat står det att den unge "vägrar att prata", och den unge släpps ut först när den går med på att prata.

I ett fall skriver personalen 22 gånger att en 13-årig kille inte vill prata, och de avbryter därför inte isoleringen, som totalt pågår i 19 timmar.

I en anteckning får den unge komma ut när den ”erkänner”. En annan ungdom, som ”skyller ifrån sig”, får däremot sitta kvar i isoleringen.

16-åriga Stina, som egentligen heter något annat, kom nyligen ut efter att i flera år suttit på olika låsta ungdomshem där hon blivit isolerad flera gånger.

– Om man satt på isoleringen och sa att man tyckte att man inte hade gjort något fel, så fick man inte gå ut. Man skulle säga ”ja, jag förstår att jag har gjort något fel”. Man fick aldrig säga vad man själv tyckte, säger hon.

– Man fick lägga till saker, att man kanske skulle ha gått in på sitt rum direkt, eller säga att något var dumt och att man inte ska göra om det, säger Stina.

Efter att Ekot tidigare i år avslöjat brister fick Sis i uppdrag av regeringen att granska alla fall av isolering under förra året. De dokument som Ekot granskat är de enda som visar vad som hänt under isoleringen. Trots det valde Sis att inte ta med de dokumenten i sin granskning eller i rapporten till regeringen.

– Vi har granskat de formella besluten, det är vad vi har gjort, säger Anette Schierbeck, som har gjort Sis utredning.


Daniel Velasco
daniel.velasco@sr.se

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista