Särskilt unga som sitter inne för första gången drabbas.
Riksrevisionen

Kriminalvården lämnar frigivna i sticket

Det är så stora brister i hur Kriminalvården fungerar i samband med frigivning att det kan påverka möjligheten att minska återfallen i brott skriver Riksrevisionen i en granskning. Störst brister är det för unga förstagångsdömda där det för var femte person helt saknas en plan, som ska tas fram för alla.

– Vi har sett att nästan 20 procent av de unga förstagångsdömda inte får någon plan över huvud taget. Vi kan också konstatera inför frigivningen att för 56 procent av de unga förstagångsdömda tas inga kontakter med andra berörda myndigheter som till exempel socialtjänst och psykiatri, säger Åsa von Sydow, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Många unga kriminella återfaller i brott. För dem som dömts för till exempel stöld- eller narkotikabrott återfaller 80 procent i brott.

Totalt sett återfaller 40 procent av alla som avtjänat sitt straff på en svensk anstalt.

Bristerna i Kriminalvårdens förberedelser, planering och uppföljning runt frigivningen, som Riksrevisionen pekar på i sin rapport, spelar in i hur många som återfaller.

– Detta är en väldigt viktig uppgift som Kriminalvården har och det handlar ju också om många människor och mycket pengar. Kriminalvården har för närvarande ett förvaltningsanslag på drygt sju miljarder kronor. Det är väldigt viktigt att förberedelserna inför frigivning fungerar på ett bra sätt, säger riksrevisor Eva Lindström.

Vad får de här bristerna för konsekvenser?

– Det finns ju en risk att de som sitter på anstalt inte förbereds på ett tillräckligt bra sätt. I förlängningen kan det innebära att man inte får ner återfallen på det sätt som regering och riksdag eftersträvar.

För att minska återfallen kräver Riksrevisionen att både regeringen, som kritiseras för brister i sin styrning, kommuner, landsting och Kriminalvården förbättrar sig på en rad punkter.

Vad det gäller de unga, som ofta sitter en kortare tid på anstalt, är det extra viktigt att man löser bristerna, säger Åsa von Sydow, projektledare för granskningen.

– Det gäller att se till att de får en plan med planering som ger de bästa möjliga förutsättningarna. Det gäller också att få till stånd de här kontakterna inför frigivningen så att övriga samhället kan möta upp med stöd, säger hon.

Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista