Riksrevisionen är hård i sin kritik mot Krimvården.
Kritik mot Kriminalvården

"Om jag hade fått hjälp hade jag lagt av"

Det är så stora brister i Kriminalvårdens förebyggande arbete, skriver Riksrevisionen. Störst brister är det för förstagångsdömda unga där det för var femte person helt saknas en plan för eftervården. "Pierre" frigavs från en anstalt för två månader sedan utan att det fanns en plan för honom.

– Det har inte funnits någonting. Jag tycker det är för jävligt. Ingen jag känner som suttit inne har fått någon hjälp.

När Pierre satt inne första gången var han dömd för stöld, häleri och olovlig körning.

Kriminalvården hade inte någon plan för hans tid efter frigivningen. Det ska finnas för alla som suttit inne.

Han fick varken hjälp att hitta bostad eller jobb. Hade han fått mer stöd hade det gått annorlunda, tror han.

– Då hade jag nog lagt av första gången när jag kom ut.

Istället fortsatte han begå brott och hamnade på anstalt en andra gång, dömd för olovlig körning, rattfylla och ringa narkotikabrott.

Inte heller den här gången fanns en plan för honom efter frigivningen och han var rädd för att hamna i kriminaliteten igen.

- Jag tog kontakt med Kris när jag kom ut för att jag kände att det måste bli ett slut på buslivet. De har hjälpt mig att ta kontakt med soc och sådana grejer, säger "Pierre".

Många unga kriminella återfaller i brott. För dem som dömts för till exempel stöld- eller narkotikabrott återfaller 80 procent.

Det är inte ovanligt att unga som suttit inne på anstalt inte har fått plan för frigivningen och rehabiliteringen, säger Åsa von Sydow, projektledare för Riksrevisionens granskning.

- Vi har sett att nästan 20 procent av de förstagångsdömda inte får någon plan i över huvud taget. Vi kan också konstatera att inför frigivningen så i 56 procent av fallen tas inga kontakter med andra berörda myndigheter som socialtjänst och psykiatri.

Riksrevisionen riktar nu kritik mot Kriminalvårdens omfattande brister på en rad områden i att förebygga återfall.

– Det finns ju en risk att de som sitter på anstalt inte förbereds på ett bra sätt och i förlängningen kan det innebära att man inte får ner återfallen på det sätt som riksdag och regering eftersträvar, säger riksrevisor Eva Lindström.

"Pierre", som nu fått hjälp av Kris, praktiserar på en bondgård och bor inneboende hos sin syster. Det hoppas han ska hjälpa den här gången.

- Nu hoppas jag leva ett hederligt liv. Få jobb och leva drogfritt, säger han.

Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista