Analys

"Danmark får stenhård kritik"

Misslyckandet på klimatmötet i Köpenhamn blev större än vad de mest pessimistiska befarat. Ekots Inger Arenander kommenterar.

Det positiva som går att peka på nu, är att processen fortsätter, men det "globala ledarskapet" klarade inte att enas om en uppgörelse för jordens överlevnad.

En politisk deklaration som visar allmän god vilja, men utan bindande förpliktelser och ansvarsfördelning, räcker inte. Det är alla deltagarna överens om.

Skuldfördelningen för att det gick som det gjorde är redan igång.

Danmark får stenhård kritik för sitt sätt att leda förhandlingarna. USA och Kina, de båda länder i världen som står för de största utsläppen, klandras av de andra länderna för att göra för lite för att minska utsläppen mer.

EU får kritik för upplägget att försöka åstadkomma ett övergripande avtal som skulle ersätta Kyotoavtalet och på det sättet ha ökat svårigheterna att komma överens med de fattigaste länderna, de länder som oroar sig för att den rika världen kan försöka dra sig ur de bindande förpliktelser som finns i Kyotoavtalet.

G77-länderna, de så kallade utvecklingsländerna, har anklagats för att försöka sabotera förhandlingarna i Köpenhamn och blockera en uppgörelse.

Det som har beskrivits som procedurfrågor som har dragit ut på tiden och försvårat en lösning i Köpenhamn, har, ur utvecklingsländernas utgångspunkt, inte handlat om procedurer utan om överlevnaden i flera av de länder som drabbats värst av klimatförändringarnas effekter utan att själva ha bidragit så särskilt mycket till problemet.

Det svaga resultatet och de delvis kaotiska förhandlingarna verkar snarast ha ökat misstron mellan länderna.

Tröttkörda förhandlare lämnade under det sista dygnet över till stats- och regeringscheferna att försöka slutföra en uppgörelse, där USA och Kina i praktiken övertog ledningen i förhandlingarna.

De båda ländernas högsta ledare, president Barack Obama och premiärminister Wen Jiabao, träffades i flera enskilda möten under fredagen för att försöka komma överens och lanserade till sist en egen uppgörelse tillsammans med Brasilien, Indien och Sydafrika.

Kina demonstrerade under klimatmötet sitt nationella oberoende och att resten av världen måste samarbeta med Kina för att lösa gemensamma problem.

På en presskonferens i natt beskrev EU:s ordförande, statsminister Fredrik Reinfeldt, som satt i förhandlingar in i det sista, stämningen som att EU-länderna försökt förhindra en uppgörelse som skulle försämra läget jämfört med idag.

EU-kommissionens ordförande Barroso sa att EU ville ta ledningen för en starkare överenskommelse, inte en svagare, och att det inte funnits någon som helst press, från något land, på att EU skulle öka sina åtaganden att begränsa miljöfarliga utsläpp.

För Sverige, som nu går in på de sista dagarna av ordförandeskapet i EU, är det en stor besvikelse och missräkning att Köpenhamnsmötet inte ledde till ett starkare internationellt avtal – det var det viktigaste målet för Sveriges regering för det halvår som gått.

I praktiken kommer knappast det svenska ordförandeskapet att hållas ansvarigt för att förhandlingarna slutade i relativ oenighet och i en politisk deklaration i stället för ett bindande avtal. I en stor och komplicerad process med nästan 200 nationer inblandade, har andra länder spelat en mer betydelsefull roll.

Om det däremot hade slutits ett starkt avtal i Köpenhamn, hade också Sverige och den svenske statsministern fått del av erkännandet som skulle ha blivit en fjäder i hatten för Fredrik Reinfeldt i den kommande valrörelsen.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista