Tio år efter apartheid – skillnaderna finns kvar

På måndagen är det tio år sedan apartheid, rasåtskillnadslagarna, upphörde officiellt i Sydafrika. Men tio år har inte räckt för att montera ner de mentala eller verkliga skillnaderna mellan svart och vit i det som arkitekten bakom apartheid, president Hendrick Verwoerd, beskrev 1948 som den ”goda grannsämjan”.
Alla mår bra av att leva med de sina, sin kultur och sina traditioner, förklarade Hendrick Verwoerd. Men för ”grannsämjans skull”, skulle svarta bo i egna reservat, så kallade hemländer och avkrävas pass om de reste i övriga Sydafrika. Inte bada på samma stränder som vita, inte åka samma bussar eller sitta på samma parkbänkar. Inga svarta på gatorna efter halv sju Klockan halv sju ljöd visselpiporna i småstäderna, signalen för att inga svarta fick vara ute på gatorna längre. Apartheid fanns inskrivet i grundlagen från 1948 till 1993, men började luckras upp när president FW de Klerk yttrade de berömda orden: Nelson Mandela skulle friges. Uppror och sanktioner Upproren i svarta förstäder och sanktioner från omvärlden tvingade Sydafrikas apartheidregim på knä och folket kunde gå till det första demokratiska valet där en man betydde en röst. Men för Wolfgang, en vit sjuttonåring, är det nu han upptäcker vad apartheid gjorde mot hans svarta skolkamraters föräldrar och det sårar att hans föräldrar var del i systemet. – Det gör ont att se hur vi kände för en annan ras. Jag som vit känner sorg över att generationerna före mig behandlade och betedde sig mot de människor som är så oss. Det gör ont i mig som sydafrikan, säger han. Skillnader finns kvar Winston, en svart elev i samma klass, säger att det fortfarande är skillnad att vara vit och upptäcka en gammal synd och att vara svart och barn till de som drabbades. – Jag befinner mig också i en levande historia. Det mina föräldrar upplevde, upplever jag konsekvenserna av. Vi måste skapa historia nu också, men det är svårt när man är mitt i det. För Winston räcker inte tio år, skadorna och ärren kommer att sitta i många decennier till, anser han. Apartheid glömmer man inte så lätt.
Vincent Dahlbäck, Johannesburg vincent.dahlback@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista