Stockholmspolisens länskommunikationscentral. Arkivfoto: Bertil Ericson/Scanpix.

Nytt kriskommunikationssystem strular

De tekniska problemen med räddningstjänstens, polisens och krismyndigheternas nya kommunikationssystem Rakel fortsätter. Samtidigt som kostnaderna skenar.  

För att få ordning på systemet behöver riksdagen skjuta till 100-tals miljoner kronor årligen framöver enligt en rapport från en arbetsgrupp vid försvarsdepartementet.

Särskilt i storstäder fungerar systemet dåligt. Larmen kommer inte alltid fram, säger Anna Nellberg, nationellt huvudskyddsombud vid Polisförbundet.

– Man kan likna det vid nyårsafton när alla ringer och skickar sms vid tolvslaget. Det är precis det som händer när det är för många användare på det här. Det är inte tillräckligt utbyggt det här systemet. Så det fungerar inte.

Polisförbundet har låtit intervjua 150 skyddsombud vid fem polismyndigheter i landet som använt Rakel-systemet. Hälften upplever att ljudkvaliteten är dålig och att utbildningen i hur man använder det måste förbättras.

Och i storstäderna går alltså larmen inte alltid fram, varpå poliserna fortsätter att hålla kvar gamla radiokommunikationssystem för säkerhets skull.

– Tanken är ju att flera intressenter ska hoppa på det här systemet Rakel. Där är vi ju inte i dag. Det kan bli intressant att se den utvecklingen, för det kommer ju att bli ännu fler användare, och ännu större påfrestning, säger Anna Nellberg.

Frågan om ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem kom upp första gången för snart 15 år sedan. Ett behov som belysts i samband med till exempel Estonia-katastrofen 1994 och Göteborgsbranden 1998.

Det är meningen att Rakel ska vara i drift inom samtliga län vid årets slut. Något Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för.

Utöver polisen är det tänkt att framför allt landets kommuner och landsting ska vara anslutna till Rakel, och betala för det. Där räknade man med 19 000 abonnenter, men i höstas blev det bara 550. Den väntade intäkten på över 160 miljoner blev bara fem miljoner.

Men många kommuner upplever att det är oklart vad det nya kommunikationssystemet kostar. Så här säger Lars Adrian, chef för säkerhets- och beredskapsenheten vid Göteborgs kommun:

– Vi får inte något bra svar på de frågorna. Ska vi gå in i en sådan här affär från kommunens sida, så tycker vi att det rimligt att vi får någon uppfattning om hur det kommer att se ut i framtiden.

Hittills har det hela kostat över två miljarder, och underskottet beräknas fortsätta med närmare 300 miljoner i år, för att först 2015 gå med plus.

Underskott som måste täckas av nya pengar från staten. Det är en av slutsatserna i den rapport som försvarsdepartementet nu presenterar.

För att få Rakel att gå runt finns tanken att berörda myndigheter måste ansluta sig. Här måste politikerna vara hårdare, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

– Att man från politiskt håll är mycket tydligare i att också kräva att man gör det. För det här ligger i samhällets intresse att vi kan kommunicera mellan olika verksamheter. Så som det ser ut idag så är jag inte nöjd med det, för då borde man vara mycket tydligare från beslutande håll, att se till att de som ska använda det här i framtiden också ansluter sig till det, säger Jan Karlsen.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista