Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Polisens kommunikationssystem Rakel kritiseras. Arkivfoto: Lars Pehrson/Scanpix.

Rakel kostar 300 miljoner för mycket

Polisens, räddningstjänstens och krismyndigheternas gemensamma kommunikationssystem Rakel är både dyrt och dåligt enligt kritikerna.

Bara i år kostar Rakel 300 miljoner kronor mer än beräknat. Underskottet beror på att få kommuner har skaffat systemet och på så sätt varit med och betalat.

Håkan Jevrell är statssekreterare på försvarsdepartementet.

– Anslutningstakten har inte gått som den borde ha gjort. Därmed har vi fått problem på kostnadssidan och det är viktigt för oss att adressera det på bästa sätt för att hitta bra lösningar, säger han.

Det för polisen, räddningstjänsten och krismyndigheterna gemensamma kommunikationssystemet Rakel blir dyrare än väntat visar en ny rapport från försvarsdepartementet.

Framöver måste 100-tals miljoner kronor skjutas till årligen. Först 2015 kan Rakel gå med vinst, beräknar försvarsdepartementet.

Det är för få myndigheter som har anslutit sig till kommunikationssystemet Rakel, i nuläget är det bara 550 abonnenter istället för 19 000 som man hade räknat med.

Det har lett till att för få betalar för systemet, och underskottet har därför växt. Hittills har Rakel kostat över två miljarder kronor.

Inte heller fungerar Rakel som det ska. Enligt en rapport från Polisförbundet så går inte alltid larmen fram i storstäderna eftersom ljudkvaliteten är dålig.

Dessutom måste Rakel backas upp med annan utrustning.

Anna Nellberg är nationellt huvudskyddsombud vid Polisförbundet.

– Så länge Rakel inte fungerar som det är tänkt, kommer man få lov att bära två radioapparater med sig. Och mobiltelefon. Det är inte tillräckligt utbyggt det här systemet, säger hon.

Den kritiken håller inte Håkan Jevrell med om. Rakel är ett system för framtiden enligt honom:

– Alla system dras alltid med någon form av barnsjukdomar under uppbyggnadsfasen. Det här är ett system för framtiden och det är också ett system som många länder i Europa väljer att gå in i, säger Håkan Jevrell, statssekreterare på försvarsdepartementet. 

Lotta Karlsmark
lotta.karlsmark@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".