Jämställdhetspott strid i avtalsrörelsen

LO:s förslag om jämställdhetspotter bromsar avtalsrörelsen, hävdar arbetsgivarna. Men LO står fast vid sitt krav, som skulle ge de som tjänar minst extra mycket löneökning.

Något som skulle uppskattas av bland andra kassörskan Sofie Mörk.

– Det är alltid välkommet med lite extra när man inte är någon höginkomsttagare.

22-åriga Sofie Mörk är kassörska på en Ica-butik i centrala Stockholm. Hon är en av de 900 000 anställda som skulle få ta del av den så kallade jämställdhetspotten, på 125 kronor extra i månaden utöver LO:s baskrav på 2,6 procent löneökning. Potten skulle gälla alla som har en lön under 21 300 kronor i månaden.

På arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser man tvärtemot LO, att löneskillnader är viktiga.

– Svenskt Näringsliv är emot jämställdhetspotter därför att det utjämnar alla de små löneskillnaderna som vi redan har i dag. Med små löneskillnader har du ingen premie för att ta på dig mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det gör att vi inte får rätt utveckling på arbetsmarknaden, vare sig för företagen eller för individerna, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

I dag har kvinnor drygt elva procent lägre lön än män.

– Kvinnor och kvinnodominerade områden har en alldeles för låg lön i jämförelse med män. Då är syftet med jämställdhetspotten att just skapa en jämn fördelning mellan de här grupperna. Det handlar inte om huruvida den enskilda individen ska skaffa sig mer utbildning eller inte, säger Per Bardh LO:s avtalssekreterare.

Sofie Mörk på Ica berättar varför hon jobbar som kassörska.

– För att jag inte riktigt vet vad jag vill bli. Jag har inte kommit på det, så därför har jag blivit kvar här.

Petra Bergman
petra.bergman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".