Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Genstudie kan ge nya svar om diabetes

En stor genetisk kartläggning av landets diabetiker inleds nu för att få svar på frågan varför vissa diabetiker får allvarliga komplikationer och andra inte.

– Det är en oerhört viktig studie. Det är många människor i världen som drabbas av typ 2-diabetes just nu, säger Valeri Lyssenko, som är docent i endokrinologi vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Medicinkliniker på 90 av landets sjukhus förväntas delta i studien.

I dag finns det runt 400 000 diabetiker i Sverige. Hälften av dem som får åldersdiabetes får allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, ögon- och njurskador.

Hittills har mycket av forskningen kring diabetes fokuserat på just följdsjukdomar, men i den här studien har man vänt på det och vill undersöka de diabetiker som inte drabbas.

– Vi hoppas kunna förutse vem som har risk att drabbas av diabeteskomplikationer, säger Valeri Lyssenko.

Forskarna vill nu undersöka dem som haft sjukdomen länge. Professor Peter Nilsson berättar att man har gjort beräkningar som visar att det finns 11 000 diabetiker i Sverige i dag som har levt med sjukdomen i över 30 år.

– Ungefär hälften har inga kända komplikationer. Det är just dessa vi är intresserade av, säger Peter Nilsson.

Typ 2-diabetes kännetecknas av höga sockernivåer i blodet och för hälften av diabetikerna får det allvarliga konsekvenser för kroppens organ.

– De dras över med sockerfernissa och blir stela. Det gäller blodkärl, hjärtat och lungor, till exempel. Det påminner om ett för tidigt biologiskt åldrande.

Nu är alltså den stora frågan varför vissa diabetiker tycks ha ett skydd mot komplikationer.

– Kan man lära sig något om genetiken, livsstilen, behandlingen som hänger ihop med att man klarar sig, då kan vi utnyttja den kunskapen till att skydda andra patienter. I förlängningen kanske vi kan hitta nya läkemedel.

Förhoppningen är att så kallad genetisk rådgivning blir ett nytt inslag i vården av diabetiker.

– Är det någon människa som har en ökad genetisk risk för tidiga komplikationer, då ska vederbörande ha extra mycket hjälp, extra mycket behandling och extra mycket kontroll. Har vi å andra sidan någon som har mindre risk för komplikationer, då behöver man kanske inte vara lika rigorös med vissa behandlingar, säger professor Peter Nilsson.


Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".