Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Skuldberg i EU kan hämma konsumtion

Publicerat fredag 26 februari 2010 kl 07.35

De statliga skuldbergen i euroländerna växer med en oroväckande hastighet. Skulderna kommer att öka trots att nedskärningar och skattehöjningar väntas.

Sammantaget väntas statsskulden i euroländerna nå upp till omkring 7 500 miljarder, eller motsvarande 75 000 miljarder kronor. En siffra som kan jämföras med euroländernas summerade bruttonationalprodukt, BNP, som i år beräknas bli ungefär 90 000 miljarder kronor.

Ett annat sätt att uttrycka det är att skulden motsvarar cirka 84 procent av eurozonens hela BNP.

Ju högre procentsiffran är, desto mer blir skulden av en kvarnsten och broms för finansministrar och den europeiska centralbankens möjligheter att få igång den ekonomiska tillväxten och återhämtningen efter finanskrisen.

I flera länder där krisen har slagit hårt växer statskulden i snabb takt.

Inte minst i tunga länder som Tyskland och Frankrike där skulden har ökat med över sju procent om året i ett par års tid, och dessutom väntas fortsätta att växa även nästa år.

I Frankrikes fall är skulden mer än 80 procent och för Tyskland 77 procent. Värst ute är Grekland, Italien och Belgien, med skulder som är högre än 100 procent av BNP.

Att finansiera och rulla euroländernas statsskuld kommer på olika sätt att plocka pengar ur skattebetalarnas plånböcker.

Risken är att skulden de närmaste åren alltmer kommer att åderlåta hushållens möjligheter att konsumera. Dels för att skulden ser ut att fortsätta växa, dels för att räntan väntas bli högre, om den globala ekonomin i bästa fall tar fart.

Om räntan i genomsnitt för hela skulden skulle bli fyra procent betyder det att det kommer att kosta euroländerna motsvarande omkring 3 000 miljarder kronor om året, eller ungefär lika mycket som hela Sveriges BNP, bara för att rulla skulden som den ser ut i dag.

Med den prognos som kom från EU-kommissionen i går innebär det att det skulle kosta mer att rulla skulden än vad euroländernas samlade ekonomiska tillväxt väntas bli under 2010, allt räknat i miljarder.


Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".