Södertälje

Högutbildade irakier matchas mot företag

Den stora inflyttningen av irakier till Södertälje har gett kommunen en guldgruva, i form av flera hundra nya läkare och ingenjörer. Men det finns inte jobb för alla i kommunen, som nu har dragit igång ett matchningsprojekt.

Södertälje erbjuder nu sina nyanlända ingenjörer till landets järnvägsbolag, till gruvnäringen och vindkraftsbolag.

– Södertälje har inte det arbetskraftsbehovet för att kunna svälja den här stora gruppen. Vi ser det stora problemet att Sverige kommer att förlora den här gruppen. Det finns ett behov av ingenjörer nationellt sett. Istället för att ta in arbetskraft från övriga Europa kan man använda det som redan finns, säger Helén Larsson, som leder matchningsprojektet.

Samtidigt som till exempel vindkraftsindustrin expanderar och det talas redan om import av ingenjörer från utlandet, går drygt 100 ingenjörer arbetslösa i Södertälje.

De kom i den stora vågen av flyktingar från Irak de senaste åren.

De är villiga att flytta och bygga den svenska vindkraftsparken. Soledad Grafeuille på arbetsförmedlingen ingår i matchningsprojektet.

– Vi vet att många av de här ingenjörerna har sökt uppåt 150 jobb och aldrig har kallats på en intervju. Man ser att personen ganska nyligen har kommit till Sverige, man vet inte riktigt vad personen har gjort. Men vid ett möte med personen så kan man se kompetensen, säger hon.

Kan man jobba som ingenjör i Sverige utan att kunna flytande svenska?

– Självklart, men företagen måste också förstå att det är en process. Man kanske är väldigt duktig på engelska. Vi vet att kombinationen arbete och studier gör att människor lär sig språket väldigt snabbt.

Företagen får berätta vad de behöver för kompetens och ingenjörerna får gå en skräddarsydd snabbutbildning, betalad av kommunen och arbetsförmedlingen.

Projektet går ut på att både matchningen och utbildningen ska ske på så kort tid som möjligt. De nyanlända akademikerna ska inte vänta i sju år på att få sitt första jobb, som det är i dag. Det ska klaras inom loppet av två år.

Att få jobb snabbt är ett måste, om inte kunskaperna från hemlandet ska blekna. Det säger Gulala Rafee, teleingenjör från Irak, som har bott i Sverige i lite drygt ett år.

Hon går just nu en snabb kompletteringsutbildning som kan ge henne anställning på ett teknikkonsultföretag.

– Det viktigaste är att vi kan studera snabbt och att vi kan få jobb. Vi jobbade innan och vi får inte glömma den färska informationen, säger teleingenjören Gulala Rafee.


Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".