Krav på åtal för hot mot socialarbetare

Hot mot socialsekreterare som polisanmäls måste följas av rättslig prövning, anser akademikerförbundet SSR. En undersökning som Sveriges Radio har gjort visar att det är få hot som leder till åtal.

– Man måste ta den här typen av händelser på stort allvar. Yrkeskåren undervärderar ju inte den här typen av risker, utan har man gjort en polisanmälan om mordhot så är det ju en realitet. Då måste det utredas i botten och ställas under rättslig prövning, säger akademikerförbundet SSR:s ordförande Christin Johansson. 

– Det är ju dels en fara för socialsekreterarna, men det är också en fara för demokratin och förutsättningarna att utöva socialsekreteraryrket på ett bra och professionellt sätt, säger hon också.

Av 158 hot mot socialsekreterare som de senaste två åren anmälts till Arbetsmiljöverket har 49 stycken också polisanmälts som rena dödshot. Vår granskning av dessa polisanmälda fall visar att majoriteten, 32 stycken, inte lett till åtal.

I de flesta fall lades förundersökningarna ned i brist på bevis men i en hel del ärenden påbörjades aldrig någon förundersökning, något som Christin Johansson reagerar starkt på.

– Det är ju anmärkningsvärda siffror. Ett så pass grovt brott som mordhot mot socialsekreterare torde ju rimligen åtminstone leda till rättslig prövning i domstol. Det är förvånande och alarmerande siffror, måste jag säga.

Anne Sjöblom, som är åklagare i Uppsala, har flera gånger åtalat socialtjänstklienter för just hot mot socialsekreterare.

– Domstolarna och den bevisprövning vi har i Sverige kräver viss stödbevisning för målsägandens uppgifter. Det ska vara styrkt bortom allt rimligt tvivel, så det är ju väldigt svårt om man har två personer som har olika uppfattningar om vad som har hänt, säger Anne Sjöblom.

I försäkringsbolaget Afa:s rankning över yrkesgrupper med hög risk att råka ut för hot och våld i tjänsten kommer socialsekreterarna på tredje plats, efter poliser och väktare. Och i en färsk undersökning gjord av fackförbundet akademikerförbundet SSR svarar nio av tio socialsekreterare att de upplever att det finns risk att de utsätts för hot och våld på jobbet. Var femte har själv drabbats och lika många anser att problemen med hot och våld ökat under senare år.

De incidenter som sker ska anmälas till Arbetsmiljöverket och alla kommuner ska också ha rutiner och föreskrifter för hur de ska hantera hotfulla eller våldsamma situationer.

-- Det är ju bland annat om det blir en incident, eller om det blir högljutt i något rum, då ska så många som möjligt gå till det rummet, säger chefen för socialbidragsenheten i Uppsala, Jesper Bjurström.

– Sedan har naturligtvis alla alarmknapp och när det blir ett samtal med bråk eller stök, då bryter man.

Alexander Gagliano, SR Uppland
alexander.gagliano@sr.se

Samarbete med flera andra lokala SR-kanaler

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".