Stora statsskulder i nästan alla euroländer

Nästan samtliga euroländer, inte bara Grekland, befinner sig i en statsfinansiell skuldkris som det kan ta tio år reda ut.

Först 2020 kan statsskulderna ha kommit ner så mycket att de inte längre bryter mot EU:s regler för hur stor statsskulden får vara.

Detta är en bedömning som EU-kommissionen gör och gjorde redan innan den grekiska statsskulden blev ett akut problem.

Att statsskulderna just nu växer i snabb och ohållbar takt är en väntad följd av alla stora finanspolitiska stöd- och stimulanspaket som sattes in för att hindra ett totalt sammanbrott under bank- och finanskrisen. 

Men enligt EU-kommissionen är läget allvarligare än så. Allt pekar på att statsskulderna kommer att fortsätta växa. Det gäller även om en ekonomisk återhämtning kommer i gång vilket skulle öka staternas skatteinkomster.

Enligt kommissionen räcker inte det för att hindra att statsskulderna ändå fortsätter att växa i euroländerna och även i flera av de övriga EU-länderna. Danmark och Sverige är nästan de enda undantagen.

2011 kan läget bli lite bättre beroende på om, och i vilken takt, som olika finanspolitiska stödpaket kan avvecklas. Men även när de är helt avvecklade kommer statsskulden ändå att fortsätta att växa i nästan alla euro-länder.

Även utanför eurozonen är statsskulden ett tungt problem för bland annat Storbritannien. 

Prognosen från kommissionen pekar i värsta fall på att en genomsnittlig

För att komma ner till den högsta tillåtna statsskuld på 60 procent av BNP, som EU:s stabilitetspakt kräver, kommer det att behövas drastiska förändringar i de flesta av EU-ländernas välfärdssystem. 

Inte minst när det gäller ersättningsnivåer inom vården och genom reformer i pensionssystemen. Problemet som EU står inför är räntebördan för att finansiera statsskulden plus nedskärningar i välfärdssystem och därtill i många fall skattehöjningar.

Detta kommer att dämpa möjligheterna att ekonomierna växer och tillväxten skulle i sig kraftigt öka chansen att statsskuldens andel av BNP kommer under den magiska gränsen på 60 procent. 

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".