Invandrare representerade inom få yrken

Det finns fortfarande många yrken där väldigt få utrikes födda arbetar. Minst andel utrikesfödda har militären, men även få brandmän och flygledare är invandrare visar siffror från statistiska centralbyrån.

Marie-Louise Koskinen är personalchef för flygtrafiktjänsten på Luftfartsverket

– Vi har väldigt höga språkkrav inom den här typen av verksamhet. Vi har krav på oss från Transportstyrelsen att man ska kunna både engelska och svenska, säger Marie-Louise Koskinen.

Finns det någon verksamhet inom ert område för att öka andelen utrikes födda?

– Nej, det kan man inte säga men vi har en del ute i verksamheten som kommer från andra länder och har klarat av att ta upp de här språkkraven. Jag tror att vi har en engelsman och en australiensare. Vi har väl ytterligare någon, säger Marie-Louise Koskinen.

Inte många invandrare i flygledartornen på våra flygplatser alltså, inte en enda på Arlanda exempelvis enligt chefen där.

Totalt är det bara två procent av alla flygledare i Sverige som är födda i ett annat land.

Andelen utrikesfödda totalt i Sverige av de i yrkesför ålder var 2008 tolv procent.

Så om de flesta invandrare finns inom vårdyrken, eller är busschaufförer eller dansare så är de nästan helt frånvarande inom andra yrken.

Trots att många glesbygdskommuner i Norrland exempelvis vill ha fler invandrare, så har nästan inga invandrare året runt-anställningar inom skogsnäringen.

Peter Frost arbetar på arbetsförmedlingen i Strömsund i Jämtland.

– Det är en entreprenörsbransch. Jag tror att som nyanländ till Sverige har man en ganska lång resa innan man är i det läget att man kan starta ett entreprenörsföretag. Dessutom är många av de här maskinentreprenörerna skuldsatta. De köper maskiner för många hundratusen, många miljoner, säger Peter Frost.

Nästan alla brandmän är svenskfödda. En lång utbildning är en av förklaringarna till det.

Braem Sager är socionom och samordnare på brandstationen i Rosengård i Malmö.

Där avslutade man nyligen ett projekt som gick ut på att utbilda invandrare till informatörer inom räddningstjänsten med förhoppning om att en del av dem skulle vidareutbilda sig till brandmän. Det har också hänt med tre av de tjugofyra som var med i projektet.

– Många utrikesfödda har inte intresse för de här yrkena för att de inte känner till de här yrkena. Mitt tips är att man ska ut och informera, möta människor och berätta om yrket, öppna upp organisationen för att ta in på andra sätt än de här traditionella sätten som man tar in folk på, säger Braem Sager.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".