Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Så ska polisen stoppa rekrytering till gäng

Publicerat onsdag 10 mars 2010 kl 10.40

Uppdaterad: 17:07
Socialtjänsten, polisen och skolan ska ta ett större ansvar för att hjälpa unga som riskerar rekryteras av kriminella nätverk.

Det föreslår en en utredning som i förmiddags lämnades till justitieminister Beatrice Ask.

Flera tusen unga anses vara farozonen. Oskar säger att det är många som kan känna sig lockade av de här grupperingarna.

– De har inte hittat den andra vägen, för det är ingen som är där för dem. Vem är där för dem? Det är gängen. Och det är klart att de blir rekryterade, det är klart att de vill ha status.

Enligt Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm som skrivit rapporten, finns det i dag omkring 5 000 unga, främst pojkar, som misstänkts för fem brott eller fler och därmed riskerar att rekryteras av kriminella nätverk.

Därför föreslår hon nu en rad förändringar för att förhindra rekryteringen och hjälpa unga som vill lämna grupperingarna.

Bland annat att det ska införas sociala insatsgrupper, med personal från polis, socialtjänst och skola.

Det föreslås också att sekretesslagen ska förändras, att socialtjänsten ska kunna lämna uppgifter till polisen som de anser att någon under 21 år riskerar att hamna i kriminalitet.

– Vi har olika sekretesser och olika organisationer och det gör det så svårt. Och det ska inte vara begångna brott, så att man anger den unga. Man ska kunna prata med socialtjänsten och känna att det stannar där. Så det är en balansgång, säger Carin Götblad.

Förslagen, som i dag lämnades till justitieminister Beatrice Ask, välkomnas av Lennart Gabrielsson, vice ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Han säger att det i dag inte fungerar som det borde i kommunerna.

– Det finns flera olika stuprör mellan olika huvudmän, lagstiftningar och kulturer och främst att man inte tar de första varningssignalerna på allvar. Man låter det gå för lång tid och man hinner etablera oönskad aktivitet från pojkar. Vi behöver bli tydligare redan från början.

När det gäller unga som vill lämna en kriminell gruppering ska hjälpen bli bättre, bland annat föreslås induviduella handlingsplaner.

Ett stort problem i dag är att många inte vänder sig till polisen eftersom de saknar förtroende för myndigheten. Carin Götblad är medveten om det och säger att det kan dröja länge innan de återfår respekten.

– Människor kommer att se att så länge man arbetar så som jag föreslår med sociala insatsgrupper, att det leder till bra saker.

Men om det är ett långsiktigt arbete, när tror du att det kommer att bli så att de här grupperna vänder sig till er?

– Kanske aldrig. Det här är jättesvårt, det finns inga enkla lösningar men jag är övertygad om att det kan bli bättre, säger Carin Götblad.

Lotta Myhrén
lotta.myhren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".