Boliviansk kustremsa brännande fråga i Monterrey

En av de hetaste frågorna som kommer att behandlas på det amerikanska toppmötet i Monterrey i Mexiko på måndag och tisdag står inte ens på dagordningen. Det handlar om Bolivias 100-åriga krav på en egen kustremsa.
Den gamla frågan om Bolivias krav på en egen havskust har plötsligt fyllts av potentare politisk sprängkraft än kanske någonsin tidigare. Det var efter det så kallade Stilla havskriget i slutet av 1800-talet som Bolivia förlorade sin kustremsa till Chile. Från att under årtionden ha varit en bilateral fråga som med viss tjatighet upprepats i alla möten mellan chilenska och bolivianska representanter har den nu tagit plats på den internationella scenen. Började i Venezuela Det började med att Venezuelas president Hugo Chavez utbrast att han längtade efter att få bada på en boliviansk playa. När Chile surt bad honom hålla tassarna borta, svarade Chavez att Chile borde kliva ner från sina höga hästar och istället erkänna att man stulit Bolivias kustremsa. De chilenska ledarna bet ihop tänderna och hoppades alla skulle inse det absurda i den venezuelanske presidentens ord. Men så blev det inte. Sympatier från flera håll Flera internationellt viktiga figurer som Kofi Annan och Jimmy Carter uttalade sig i sympatiska ordalag om Bolivias krav och erbjöd sig att medla. Flera andra följde efter. Brasilien, Argentina och Kuba. Nyligen hävdade också Bolivias president Carlos Mesa att den yttersta orsaken till det uppror som nyligen drev hans föregångare, Sanchez de Losada, på flykt var just förlusten av kustremsan efter Stilla havskriget. ”Så länge inte den frågan är löst kommer Bolivia att fortsätta att vara ett socialt och politisk instabilt land”, sade Carlos Mesa. Därför har Bolivia nu beslutat att driva frågan i alla internationella forum. Inget att diskutera Chiles officiella position är fortfarande att det inte finns någon fråga att diskutera. Gränsdragningen och alla andra politiska följdfrågor efter Stilla havskriget är redan klargjorda i ett fördrag från 1904 som skrivits under av såväl Chile, Bolivia som Peru. Dessutom, påpekade Chiles president Ricardo Lagos häromdagen, är det med Peru och inte med Chile som Bolivia borde söka förhandlingar. Vid två tillfällen har Chile erbjudit Bolivia en korridor ner till havet och en kustremsa på 50 kilometer i utbyte mot att Bolivia ger Chile ett lika stort territorium, påpekade han också. Peru har sagt nej Kruxet har varit att Peru, enligt fördraget från 1904, också måste ge sitt medgivande. Båda gångerna har Peru sagt nej. Det är alltså en besvärlig fråga med många ingredienser men känslomässigt ligger sympatierna på Bolivias sida och i Chile gnisslar man tänderna och känner sig orättvist utsatt för en internationell förtalskampanj.
Lars Palmgren, Santiago lars.palmgren@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".