”Kommuner lät utgifter skena”

På tio år har kommunernas och landstingets kostnader ökat med 67 procent, visar siffror från Konjunkturinstitutet. Enligt Gunnar Wetterberg som fram till 1999 var utredningschef på Kommunförbundet beror dagens kris på att kommuner och landsting lät utgifterna skena under högkonjunkturen.
– Alldeles för många lyckades bara precis balansera budgeten under de goda åren, därför sitter de nu med stora underskott som gör att de måste panikspara, säger Gunnar Wetterberg. Om ett par veckor dimper januarilönen ner i brevlådan, och för en tredjedel av alla svenskar blir det mindre i plånboken. Flera landsting och ett femtiotal kommuner höjde skatten vid årsskiftet. Ökade utgifter De senaste tio åren har kommuner och landsting ökat sina utgifter med 67 procent. Som en jämförelse kan nämnas att konsumentpriserna under samma period bara ökat med 14 procent. Under ett antal år gick det bra eftersom skatteintäkterna steg när fler fick jobb och betalade skatt. Men när konjunkturen vände blev läget kritiskt på många håll och tvingade fram besparingar och skattehöjningar. Äldre befolkning och maxtaxan på dagis räcker inte som förklaring till att kostnaderna skenat, enligt Gunnar Wetterberg. – När kommunernas ekonomi började räta upp sig i slutet av 90-talet, dels därför att statsbidragen ökade igen, dels därför att skatteintäkterna blev bättre, då eldade man på, genom att anställa mera folk. Det var inte så många kommuner som lyssnade när vi försökte säga att det kommer nog en lågkonjunktur efter högkonjunkturen. Inget utgiftstak för kommunerna När det gäller statens finanser finns sedan ett antal år tillbaka ett system för att hålla igen, genom att riksdagen sätter tak för utgifterna. Något liknande finns inte för kommunerna. Mer än nittio procent av inkomstskatten går till kommuner och landsting, bara en bråkdel är statlig inkomstskatt. För den vanlige skattebetalaren är det viktigare att kommunalrådet eller landstingsrådet är bra på att sköta ekonomin än att finansminister Bosse Ringholm är det. – Jag skulle vilja säga att det finns ett ganska stort utrymme för duktiga politiker och kvalificerade tjänstemän att hantera situationen. Det är egentligen kvalitén på kommunens ledning som är viktigast för ekonomin, inte så mycket vad det är för typ av kommun, säger Gunnar Wetterberg.
Martin Ahlquist martin.ahlquist@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".