Ungdomsgäng sprider skräck i Centralamerika

Ett nytt slags krig är under uppsegling i Centralamerika. Till skillnad från de tidigare, nu avslutade, krigen mellan gerilla och regeringsstyrkor saknar det politiska förtecken. Men det är lika våldsamt och kanske ännu svårare att få slut på.
Maras kallas ungdomsgängen som sprider skräck i många centralamerikanska länder, främst Honduras och El Salvador. En tatuering räcker Det har gått så långt att nya lagar har stiftats som gör att bara misstanken om att någon tillhör maras är tillräckligt för att han eller hon ska kunna fängslas. En tatuering med något av de kända Maras-gängens symboler räcker som bevis. Polisstyrkorna i Honduras, El Salvador och Guatemala har på senare tid inlett ett mer intensivt samarbete än någonsin tidigare för att kartlägga maras och förhindra att de förflyttar sig över gränserna. Människorättsorganisationer har kritiserat de nya lagarna som, enligt dem, nästan gör det till att brott att vara ung. Kritikerna anser att lagarna bortser ifrån att orsaken till maras existens framför allt har att göra med social och ekonomisk marginalisering. Knarkhandel och grov brottslighet Men maras är knappast ett automatiskt resultat av fattigdom. Det finns 100 000 organiserade maras i Centralamerika. Enligt polisen begår de närmare 200 mord per månad enbart i Honduras. Från att från början mest ha strävat efter att kontrollera sitt kvarter, slåss med andra gäng och ta ut beskyddaravgifter, så har maras på senare tid börjat syssla med knarkhandel och grov brottslighet. De är organiserade i en slags celler. Vissa maras har uppemot 500 celler i flera länder och polisen har börjat likna dem vid traditionella maffiaorganisationer. De första maras bildades på 1980-talet av ungdomar som utvisats från USA där de varit medlemmar i ungdomsgäng. I de gängen har de lärt sig vikten av speciella invalsritualer, hälsningar och hederskoder. Vi mot dem Kvarteret och lojaliteten med bröderna, de andra medlemmarna, är nyckelbegrepp för maras-medlemmar. Känslan av samhörighet är ett grundläggande kitt, det är ”vi mot dem”. Kanske är det inte bara en tillfällighet att maras växte sig starka och utvecklades nästan samtidigt som gerillan lade ner sina vapen och drömmen om revolutionen förpassades till historiens sophög.
Lars Palmgren, Santiago lars.palmgren@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista