Skärpt kontroll ska rädda torskbestånd

EU beslutade före jul att minska fiskekvoterna för 2004 och sjösätta en flerårig återhämtningsplan för fisket i EU:s vatten, framför allt i Västerhavet. På det sättet hoppas man att bestånden av exempelvis torsk och kummel, som nu hotas av kollaps, ska kunna räddas.
Kommissionens generaldirektör för fiskefrågor, Jörgen Holmquist, besöker just nu Sverige. Han tror att ökad kontroll ska kunna få fiskebestånden i Västerhavet att återhämta sig. – Det är ju särskilt fiskbestånden i Nordsjön, torskbestånden där, som är hotade. Det viktiga i det beslut som togs alldeles före jul är att man också ska ha en långsiktig återhämtningsplan. Vi kommer att följa en strategi över fem, tio år för att uppnå fiskbestånd på väldigt starka nivåer, säger Jörgen Holmquist. I flera år har det Internationella havsforskningsrådet, ICES, i sin vetenskapliga rådgivning rekommenderat ett stopp för torskfisket eller mycket låga kvoter i Västerhavet och Östersjön. Men varje gång föreslår kommissionen lite högre kvoter än ICES och fiskeministrarna, som har det slutliga avgörandet, höjer kvoten ytterligare. Vad finns det mot den bakgrunden för trovärdighet i återhämtningsplanerna? – Det är sant att vetenskapsmännen i en första omgång föreslog att man helt skulle stoppa fisket i Nordsjön. I en andra omgång sa de sedan att om man hade långsiktiga planer kunde man tillåta visst fiske, men på väldigt låga nivåer. Ministrarna bestämde sig för att lägga fisket på en något högre nivå. Vår bedömning är väl att risken är något högre med det här fisket, men att det ändå är en situation med förstärkt kontroll, så förutsättningarna är goda att det ändå ska fungera, säger Jörgen Holmquist. Avsikten med återhämtningsplanerna är att man ska kunna få fram mer lekmogen torsk, alltså att den får växa till sig så att den hinner leka och reproducera sig innan den fångas i fiskefartygens trålar. Antalet dagar när fiskefartygen får fiska ska begränsas och bifångsterna av torsk i annat fiske ska minska. Därför krävs nu av medlemsländerna att kontrollen skärps. – Det finns en viss risk för överfiske, men vi kommer att inrikta kontrollen särskilt på det fiske som rör de utsatta arterna, säger Jörgen Holmquist.. Det är ju ett visst antal dagar som fartygen ska få gå ut och fiska. Hur kan man veta att de inte går ut ytterligare dagar? – Vi misstänker att man kanske i några fall har gått ut för mycket. Men det finns tekniska hjälpmedel som har stor betydelse, till exempel satellitövervakningen av fartyg som gör att man kan se precis hur fartygen rör sig. Det gör att man kommer att kunna följa fartygens fiskemönster mycket tydligare och det ger stora möjligheter att hitta eventuella överträdelser. Det ankommer alltså på EU:s medlemsländer att sköta kontrollen, men fungerar inte det kan EU-kommissionen agera, säger Jörgen Holmquist. – Om vi i kommissionen upptäcker att ett medlemsland inte vidtar de åtgärder som behövs för att stoppa ett eventuellt överfiske så kan vi ta medlemslandet till EU-domstolen för att inte ha följt regelverket.
Ingrid Gustavsson ingrid.gustavsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".