Äldres bruk av antibiotika ökar oroande mycket

Användningen av antibiotika hos äldre ökar stadigt, trots de insatser som har gjorts för att minska bruket. I dag, torsdag, samlas forskare och läkare till ett expertmöte på Arlanda för att diskutera hur man ska vända utvecklingen.
– Det vi ser är att användningen långsamt har ökat under många år, till skillnad från användningen hos barn i åldern noll till sex år. Där har det blivit en väsentlig minskning som fortsätter, säger professor Otto Cars, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som leder expertmötet PÅ Arlanda. Forskarna var förvånade över att totalförbrukningen av antibiotika inte sjönk, trots massiva informationskampanjer. Flera orsaker till ökningen De nya siffrorna visar att medan barnen äter mindre antibiotika har de äldres förbrukning ökat lika mycket. Enligt Otto Cars finns det flera orsaker. – En förklaring kan naturligtvis vara att många av dessa patienter ligger på sjukhem, det vill säga hos den kommunala sjukvården. Där hämtas läkarkrafterna via konsulter från landstingen och där jag tror att det många gånger finns en begränsad tid för läkarna att arbeta med dessa frågor, säger Otto Cars. Enligt Otto Cars kan det leda till att patienterna får antibiotika för ofta eller onödigt starka preparat t ex mot bensår eller urinvägsinfektion. Bredspektrumpreparat oroar särskilt – Det vi är mest bekymrade över är en grupp som heter kinoloner, ett bredspektrumpreparat som vi vet driver resistensutvecklingen snabbt. Det används förmodligen i många fall i onödan därför att man kan använda sig av andra preparat i stället som är mindre riskabla ur den aspekten, säger Otto Cars. Landstingen har ansvar för att regler om vårdhygien följs i sjukvården. De bistår kommunerna när det gäller exempelvis sjukhemmen. Avtal om vårdhygien saknas ofta I hälften av Sveriges landstingsområden saknas det dock avtal med kommunerna om vårdhygienisk kompetens till sjukhemmen. Där är risken störst för felaktig antibiotikaanvändning. Otto Cars tycker det är skräp att kommunerna inte tar frågan på allvar. – Här tror jag att det finns ett stort problem med, som vanligt, pengar. Men den här frågan är så viktig. Den här gruppen äldre är ju ofta sjuka, behöver akutsjukvård, flyttar mellan olika vårdformer och boendeformer. Detta är i sin tur medför en risk att man sprider resistenta bakterier, säger professor Otto Cars, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Anna Larsson anna.larsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".