Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommuner ställer krav för asylmottagning

17 kommuner som har bildat ett nätverk för att få staten att betala mer till kommunerna för asylmottagningen, får nu hjälp av Kommunförbundet med att formulera en kravlista som ska överlämnas till regeringen.
Ett av problemen enligt kommunerna, är de kostnader som uppstår när asylsökande mår dåligt. Det är något som i dag gör att kommunerna har svårt att ge den vård de egentligen borde ge, säger Qaisar Mahmood, förbundssekreterare på Kommunförbundet. – Konsekvenerna är att kommunerna inte kan agera så professionellt som de skulle vilja. Agerar de professionellt då måste de täcka upp de ekonomiska hål som uppstår genom att skyffla över budget från andra verksamhetsområden som då blir lidande, säger Mahmood. Ekonomiska problem De ekonomiska problemen uppstår när asylsökande som bor på förläggningar mår så dåligt att de behöver bo någon annanstans, exempelvis på behandlingshem. Staten står för kostnaderna för barn under 18 år, medan kommunen måste betala för vuxna. Kommunen måste också betala om både barnen och dom vuxna i en familj måste flytta, vilket alltså gör det billigare för kommunen att bara låta barnen flytta. Hultsfred var först I småländska Hultsfred, den kommun som har dragit i gång initiativet handlar det om cirka tre miljoner kronor per år som man anser att staten i stället bör stå för. De 17 kommunernas krav kommer samma vecka som det socialdemokratiska kommunalrådet Ilmar Reepalu i Malmö uttryckt önskemål om att begränsa inflyttningen av arbetslösa invandrare till Malmö. Ett förslag som offentligt applåderats av främlingsfientliga partier. Avvisar främlingsfientlighet Qaisar Mahmood på Kommunförbundet avvisar bestämt alla påståenden om att det skulle finnas främlingsfientliga strömningar bakom de krav som kommunerna nu ställer: – Man måste kunna få kritisera systemfel. Alltså de fel som finns i tillämningen av asyl-, eller flyktingpolitiken utan att för den sakens skull tro att man kritiserar de människor som befinner sig i systemen, alltså asylsökande eller flyktingar. Annars är det svårt att föra diskussionen konstruktivt och föra utvecklingen framåt, säger Qaisar Mahmood.
Pontus Mattsson pontus.mattsson@sr.se
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".