Malta har stått sig bra i krisen

Det lilla EU-landet Malta, som också är med i eurosamarbetet, har klarat sig relativt sett bra jämfört med de övriga Medelhavsländerna.

Den offentliga sektorn visar inte ett enormt underskott och efter ett år av ett rejält fall i ekonomin kommer tillväxten nu tillbaka, rapporterar Alice Petrén huvudstaden Valletta.

Den minimala lunchbaren Dimitri ligger nästan vägg i vägg med premiärministerns kontor på Saint Paul Street här i Valletta. Den drivs av Domenic Callega, som märkt av att inkomsterna har minskat i och med krisen.

Definitivt, säger barägaren. Vi har inte färre kunder, men notorna slutar på lägre belopp. Fisk och kötträtter ersätts av soppa, pizza och andra billigare alternativ på menyn.

Malta gick in i eurosamarbetet först i januari 2008, men priserna gick inte upp på samma sätt som i andra länder som bytt till euron, hävdar Domenic Callega.

Däremot har priserna på offentliga tjänster klättrat fort uppåt. Eltaxan har tredubblats, vattnet blivit dyrare och ett pass kostar mycket, suckar han.

Vid övergången till euro träffade Maltas regering överenskommelser med de privata företagen för att strypa försöken att höja priserna, säger Anthony Manduca, redaktör för tidningen Times of Malta: s ekonomisidor. Högerregeringen har också stöttat fabriker som siktat på fyradagarsveckor eller nedläggning.

Tillverkningsindustri och turism är de två viktiga näringsgrenarna här. Byggsektorn står stilla, vilket de papperslösa invandrarna känner av. Ekonomin vände förra året ner till minus 4 procent, men går nu med plus. Statens budgetunderskott stannar på 3,8 procent, betydligt mindre än i många andra euroländer.

Alice Petrén i Valletta, Malta
alice.petren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".