Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Snabbväxande djur blir ekologiskt kött

Publicerat söndag 21 mars 2010 kl 02.03
1 av 3
Rolf Axel Nordströms grisar får växa långsamt och har inga problem med att gå ute. Foto: SR
2 av 3
Rolf Axel Nordström.
3 av 3
Se filmen om experiment-kon i Wagening.

Många av de djurraser som används i köttproduktionen är så hårt avlade att de blir sjuka av att hållas utomhus. Ändå används sådana här snabbväxande raser även inom den ekologiska djurhållningen där djur går ute stor del av tiden.

Lantbrukaren Rolf Axel Nordström är kritisk mot den hårda aveln.

– Jag tycker det är bedrövligt, för jäkligt och oerhört cyniskt. Eftersom vi inte vill tillåta att djuren växer i den takt som det var tänkt så att allt utvecklas i lugn och ro, utan vi ska forcera fram ett djur som ska växa på en fjärdedel av den tiden det var tänkt. Då får vi ju alla dessa olika problem, eftersom det inte var meningen att det ska gå till på det sättet, säger Rolf Axel Nordström.

Den internationella djuravelsindustrin har det senaste århundradet avlat fram snabbväxande djur lämpade för en industriell produktion inomhus. Effektiva proteinproducenter som på kortast möjliga tid omvandlar foder till kött mjölk och ägg.

Och när allt fler bönder släpper ut de här djuren på fälten för att tillgodose en ökad efterfrågan på ekologiska alternativ så blir djuren sjuka. Många dör, säger Gerald Albers, forskningschef på ett av världens största avelsföretag holländska Hendrix Genetixs.

Han tar ett exempel från grisuppfödningen. Där har avelsföretagen avlat fram grisar med allt mindre underhudsfett för att möta konsumenternas efterfrågan på ett magrare kött.

– Det fungerar bra när grisarna är inomhus. Men om de ska vistas utomhus i dåligt väder då borde vi avla fram djur med mer fett, säger Gerard Albers.

Ändå använder sig många ekologiska bönder av sådana här snabbväxande djur. Lars Hellbom på organisationen KRAV, som är en certifiering för ekologisk produktion.

– Det är ju de raserna som i första hand finns tillgängliga på den öppna marknaden. Det är inte alldeles enkelt, utan ganska komplicerat, att bedriva egen avel. Det kräver en hög kompetens. Det är inte så att alla uppfödare vågar sig på det på egen hand.

Med hjälp av livsmedelsverkets slaktskadestatistik kan man bland annat se att betydligt fler ekologiska grisar drabbas av ledinflammationer och andra ledförändringar än grisar som hålls inomhus i trånga boxar.

Mycket tyder på att en förklaring är den hårda aveln. Lantbrukaren Rolf Axel Nordström har i många år bedrivit en egen avel där han korsat gamla lantraser med vildsvin för att få fram en tåligare gris.

– Jag har bara valt ut de friskaste, sundaste individerna. Jag har aldrig brytt mig om hur snabbt de har vuxit. Jag har aldrig brytt mig om hur hög köttprocent de haft och så vidare, utan jag har bara avlat på sunda, normala djur som kan utveckla beteenden, där de har rätt proportioner mellan alla olika funktioner i djurkroppen.

Resultatet är en gris som växer långsamt men som är frisk och inte har några problem med lederna. Fem procent av kravgrisarna drabbades förra året av ledinflammationer. Hos Rolf Axel Nordström inte en enda. 

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".