Svensk vård till kvinnor i Kongo

Under kriget i Kongo användes våldtäkter som en systematisk del av krigföringen och hjälpbehovet bland de drabbade kvinnorna är mycket stort. Nu ska den svenska gynekologen Roland Boij åka ner till staden Bukavu i östra Kongo, för att hjälpa till att operera svårt skadade kvinnor.

– I det här fallet så handlar det om kvinnor som blivit våldtagna av kringströvande soldater och rebeller. De kanske har våldtagits flera gånger av flera olika personer, så de behöver social hjälp och psykologisk hjälp och sedan har de skador i underlivet som behöver repareras på olika sätt.


Långa köer
På Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo där Boij ska arbeta är kön lång för de operationer som behövs, efter de ofta mycket brutala våldtäkter som kvinnorna har utsatts för.


Det är nu när kriget i Kongo har tagit slut som omfattningen av våldet mot kvinnor har börjat uppdagas även för omvärlden.


Hjälp når inte fram
FN slog i höstas larm om att deras hjälporganisationer stötte på våldtagna och skadade kvinnor i en omfattning de aldrig tidigare hade mött, när de nu började kunna ta sig ut i mer avlägsna områden i östra Kongo.


Eftersom terrängen där är otillgänglig och landet vidsträckt befarar FN också att för varje våldtagen kvinna som får vård finns det tiotals andra kvar ute i byarna och skogarna som aldrig nås av hjälp.


Vädjade om hjälp
Panzisjukhuset i Bukavu där Roland Boij nu ska arbeta är det enda sjukhus i området där kvinnorna kan få den typ av specialiserad gynekologisk kirurgi som krävs.


Sjukhusdirektörn Denis Mukwege är den enda på sjukhuset som i normala fall klarar av de komplicerade operationerna. När Ekot besökte sjukhuset tidigare i höstas vädjade dr Mukwege om just specialisthjälp.


Hoppas lära upp inhemsk kollega
Roland Boij sänds nu ut av Pingstmissionen som har fått biståndspengar av EU för att hjälpa kvinnorna i Bukavu.


Roland Boij räknar med mycket långa arbetsdagar under de fem veckor han ska stanna och han hoppas att också kunna lämna något mer efter sig:


– Min insats blir ju att göra så mycket jag kan under fem veckor och förhoppningsvis också kunna ha en inhemsk kollega som jobbar tillsammans med mig, så jag kan lära upp honom så han kan fortsätta när jag åker hem.


Maria Sjöqvist
maria.sjoqvist@sr.se


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".