Tobias Krantz

Högskolorna får mer makt av regeringen

Högskolor och universitet ska lättare kunna skriva friare kursplaner och bestämma vilka som ska arbeta som lärare. Det vill regeringen som under en provperiod vill att högskolorna även ska kunna hyra ut studentlägenheter.

– Det känns jättebra om det blir lättare att få bostad. Just nu bor jag inneboende och där jag bor funkar det väldigt bra men man vet ju aldrig riktigt och det är klart att man gärna skulle vilja ha ett förstahandskontrakt, säger Frida Jostrand. 

Juridikstuderande Frida Jostrand bor i andra hand och bostadsbristen i en storstad som Stockholm kan definitivt få en student att söka sig till andra städer, säger hon. Då statliga medel enbart ska gå till forskning och undervisning vid universitet och högskolor har de inte kunnat förmedla egna boenden till alla tidigare.

Nu tänker de satsa på detta vid Stockholms Universitet, säger förvaltningschefen Ann-Karolin Nordström. 

– Vi kommer mycket mer aktivt försöka blockhyra lägenheter, alltså man hyr många lägenheter tillsammans som man sedan kan hyra ut till studenter, berättar Nordström. 

Dagens proposition som föreslås börja gälla från årsskiftet innebär en betydligt mindre statlig styrning av de högre lärosätena.

Utöver styrelse och rektor får organisationen formas fritt. Kravet på fakultetsnämnder tas bort, det blir lättare att ta emot donationer utan regeringens tillstånd och vilka som ska få arbeta som lärare ska man få bestämma mera själva. Inom flera utbildningar vill man dessutom avskaffa de statligt reglerade examensmålen. 

– I grund och botten så tror inte jag på den modellen att högskole- och forskningsminister, regeringen eller riksdagen sätter upp mål för exakt hur många som ska utexamineras från en viss utbildning utan det måste vara upp till lärosätena att själva utifrån studenternas efterfrågan och de behov som finns på arbetsmarknaden, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz, Folkpartiet. 

Så krav som tidigare ställts på lärarutbildningen till exempel är upp till högskolorna själva att bestämma? 

– Lärarutbildningens utformning har vi ju presenterat och den gäller ju. Det finns några undantag naturligtvis från den här övergripande principen men vi har haft alldeles för långtgående detaljreglering och centralstyrning av svenska lärosäten hittills så den inriktningen måste vi komma bort ifrån. 

Men förslaget möter kritik både från Sveriges förenade studentkårer och Sveriges universitetslärarförbund, där Anna Götlind är förbundsordförande.

 – Jämförbarheten minskar ju betydligt när det gäller utbildningar om man inte har någon slags nationella riktlinjer. Vår andra kritiska synpunkt är ju att det inte längre finns garantier för student- och lärarinflytande i högskolan, när man inte längre har krav på att det finns kollegiala organ, säger Anna Götlind. 

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".