Oppositionsledaren Frank-Walter Steinmeier och förbundskansler Angela Merkel i samtal i parlamentet i dag. Foto: Michael Sohn/Scanpix.
Angela Merkel i förbundsdagen

Ingen tysk hjälp till Grekland

Tyskland hjälper Grekland bara som sista utväg, sa Merkel i det tyska parlamentet på förmiddagen, inför avresan till toppmötet i Bryssel som startar i dag.

Tyskland har hittills vägrat diskutera direkt EU-stöd till Grekland. Och före sin avresa till Bryssel har den tyska förbundskanslern Angela Merkel nu på förmiddagen förklarat den tyska hållningen i förbundsdagen, det tyska parlamentet.

– Som tysk kansler bär jag ett stort ansvar. Tyska folket litade på att de skulle få en stabil euro när de gav upp d-marken. Det förtroendet får inte svikas, sa Angela Merkel inför de tyska parlamentarikerna. 

Hon upprepade den tyska linjen att Grekland bara i yttersta nödfall ska få bistånd utifrån. Och i så fall inte från EU direkt, eller från euroländerna gemensamt. Grekerna bör söka stöd hos Internationella valutafonden IMF, anser den tyska regeringen.

Därutöver kan enskilda länder i eurozonen ge bilateral hjälp till Grekland. Och om alla euroländer då ställer upp så kommer också Tyskland att göra det. Men, upprepade Angela Merkel i förbundsdagen, bara i yttersta nödfall. Och där är Grekland inte ännu. 

Den hårda tyska linjen har dels inrikespolitiska skäl. Om Grekland skulle få EU-hjälp så skulle troligen finansmarknadernas spekulationer mot andra skuldsatta euroländer öka, och Tyskland som EU:s viktigaste ekonomi skulle få allt fler och allt dyrare inbetalningskort.

Att Tyskland skulle bli betalningsansvarigt för euroländernas skulder kan Merkel inte försvara inför sina väljare. 

Men den tyska kanslern har också ett europeiskt argument. EU:s fördrag har inte förutsett och tillåter inte att andra länder träder in och ger stöd till ett euroland i kris. 

– En god europé är inte nödvändigtvis snabb. Utan en god europé håller sig till fördragen, sa Merkel. 

Om tyskarna nu skulle gå med på pengar till Grekland vid sidan av de europeiska fördragen, så skulle de besluten senare kunna upphävas av den stränga tyska författningsdomstolen. 

Per Eurenius, Berlin
per.eurenius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".