Historieprofessor efterlyser mer forskning om svensk nazism

Ekots uppgifter om att svenskar besökte en mycket speciell utbildningsanstalt i Nazityskland som undervisade i rashygien, dödshjälp och förberedelser inför det man kallade den slutliga lösningen på judefrågan, visar att det finns mycket forskning kvar att göra om Sverige och nazismen. Det säger professorn i historia Kristian Gerner.

–Jag blev överraskad av den specifika informationen, att den är så speciellt inriktad på eutanasi och förberedelser för den slutliga lösningen. Det är trots allt ganska anmärkningsvärt. Det säger Kristian Gerner som är professor i historia vid Lunds universitet.


Nazimedicinsk ideologi
Ledarskolan för läkare i den lilla tyska byn Alt Rehse norr om Berlin startades 1935 för att lära ut nazimedicinsk ideologi och dokument visar att svenskar besökte ledarskolan och att skolans rektor, läkare och SS-general, hade nära kontakter med Sverige.


–Ja det visar ju att det fanns folk i Sverige som utan att vara aktiva nazister ändå sympatiserade med samma ideal som vägledde nazisterna, just i synen på det här med mindervärdiga människor och människor som är värda att överleva och sådant, alltså hela det här rashygieniska komplexet om man säger så.


Svenska besök dokumenterade
Det svenska besöken finns alltså dokumenterade, men inte om svenskar deltog i undervisningen. Skolans arkiv togs till Moskva vid krigsslutet och enligt professor Kristian Gerner finns dokumenten med stor sannolikhet kvar. Ryssar slänger ingenting, men det kan vara svårt att få tillgång till arkiven, säger han.


–Det är en urgammal rysk tradition långt före sovjettiden, som har fortsatt också efter sovjettiden, att i princip är allt arkivmaterial hemligt om man inte kan få speciellt tillstånd att titta på vissa serier. Så det är hemskt svårt att begära att få akter utlämnade, för att inte säga omöjligt.


Efterlyser mer forskning
Under flera decennier har det bedrivits mycket forskning om Sverige och nazismen utifrån svenska arkiv och med fokus på svensk politik, men enligt flera forskare ekot talat med har man bara skrapat på ytan. Nu krävs nya frågeställning, bland annat om olika yrkesgruppers kontakter med Nazityskland.


–Det bör göras mer på det här för att vi ska få en mer nyanserad och därmed mer rättvisande bild av hur mycket även svenskar var inblandade om den här hemska epoken av europeisk historia. Svenskar stod inte utanför trots att vi rent tekniskt var neutralt, säger Kristian Gerner.


Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista