Dåliga utredningar bakom politiska beslut

Många av de utredningar som ligger till grund för politiska beslut är för dåliga. Det anser Riksrevisionen i en rapport som presenterades på måndagen. Riksrevisor Lennart Grufvberg menar att det här i sin tur kan leda till sämre politiska beslut.

–Om regeringen inte kompletterar de underlag som de får från kommittéerna med ordentliga kostnadsberäkningar så kan det bli ett bristfälligt underlag och då har varken regeringen eller riksdagen haft ett tillräckligt bra underlag för att fatta sina beslut.


Kommittéväsendet är en av hörnstenarna i det politiska maskineriet i Sverige. Det är kommittéerna som utreder och presenterar förslag för politkerna, förslag som ofta får mycket stor betydelse för de beslut som sedan fattas.


Men det finns stora svagheter i kommittéarbetetet. Det har påpekats i tidigare granskningar och även om Riksrevisionen kommer fram till att vissa saker förbättrats på senare år så återstår många brister.


För allmänna uppdrag
Riksrevisionen konstaterar att kommittéerna ofta inte lämnar fullständiga kostnadsunderlag till sina förslag och att slutsatser och resonemang ofta är dåligt underbyggda.


Lennart Grufvberg menar att en av orsakerna är att kommittéerna ofta får för vida och allmänna direktiv och han tycker att det vore bra om uppdragen specificerades bättre.


–Kommittéerna har haft för stora uppdrag i förhållande till den tid som de haft till sitt förfogande. Det är väldigt viktigt att pröva om man på något sätt skulle kunna begränsa utredningarnas uppdrag så att de anpassas till tiden.


Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista