Skollagen tillåter orättvisa bedömningar för skolskjuts

Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller döva barns rätt till skolskjuts. Barn i statliga dövskolor får skolskjutsen betald av staten. Den som vill byta till en kommunal skola kan förlora skolskjutsen eftersom kommunen då måste ta över kostnaden. I den nya skollagen som just nu arbetas fram ska systemet med skolskjuts bli tydligare lovar regeringen.

Den nuvarande skollagen tillåter orättvisa bedömningar, enligt Johnny Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Det går ju aldrig att skriva så detaljerat i lagstiftningen. Det är ju därför det prövas i enskilda fall i domstolar. Vi tittar just nu på hur bestämmelserna ska vara när det gäller skolskjutsar – hur mycket vi ska låsa det i statliga bestämmelser så att det blir rimligt rättvist. Samtidigt måste det vara möjligt för kommunerna att leva upp till åtagandet, säger Johnny Nilsson. 

Överklagat kommunens avslag
Ekot har rapporterat om 10-årige Andreas Kulneff som är döv och har överklagat kommunens avslag på familjens begäran om skolskjuts. I väntan på att fallet ska avgöras tvingas Andreas gå kvar på internatskolan för döva 16 mil hemifrån. Han kan bara komma hem till familjen utanför Svenljunga på helger och lov.

Det är många föräldrar till hörande barn som också har överklagat kommuners nej till skolskjuts och i de fallen har domstolen bedömt att barnets rätt att välja skola väger tyngre än kommunens vilja att spara pengar.

När det gäller de sex så kallade specialskolorna för döva barn som finns i landet är det staten som betalar skolskjutsen. Om eleven vill byta skola måste hemkommunen säga ja till att betala skjutsen till den nya skolan som även den ofta ligger en bra bit bort.

”Familjen är inte hel”
Andreas Kulneffs hemkommun Svenljunga sade nej till skolskjuts till Göteborg och hans mamma Clary Kullneff är orolig för att kontakten mellan Andreas och hans båda trillingsyskon Marielle och Glenn blir lidande när Andreas bor hemifrån på internat hela deras uppväxt.

– Den här saknaden, att inte få ha sitt barn nära sig, att se de andra barnen längta så otroligt efter sin bror gör att familjen inte är hel. Den är trasig. Barnen frågar ofta varför Andreas inte får komma hem, säger Clary Kulneff.

Förutom de sex statliga skolorna finns 16 kommunala skolor som också har undervisning på teckenspråk. Ett exempel är Kannebäcksskolan i Göteborg där Andreas vill gå.

Statligt intresse att fylla skolorna
När barnen i grannkommunerna vill slippa veckopendla till skolan och byta till den närmaste teckenspråkiga klassen ställs alltså barnets rätt att välja skola mot kommunens ekonomi. Dessutom kompliceras saken ytterligare av att staten har ett intresse av att de statliga dövskolorna inte ska ha för få elever.

Utbildningsministerns statssekreterare, Johnny Nilsson, håller med om att det finns risk för att barnen hamnar i kläm trots att det fria skolvalet är en viktig del av lagen

– Grunden är att det är föräldrarna och barnen som ska välja vilken skola barnen ska gå i och att alla ska ha möjlighet att gå i skola så nära hemmet som möjligt, säger Johnny Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Jenny Carlsson
jenny.carlsson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".